Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ill
äro nemligen koniska, men mogne äro de på båda sidur
plattade, afsmalnande i en spets, tegel/ägde, med upböjda nerver.
Äfven de äldre vissnade slidorna visa tydliga sporr lill
Gbrillo-silet. Vanligen tages den for C. acuta, och Mag. Nylander
ånser sannolikt, all denna är sydlänningarnes C. acuta, hvilket
beslyrkes af en ny Tysk författares upgifl, alt dennas iinedre
slidor äro glest fibriU’àsar>. Hos oss i Upsala är den myckel
sparsam, att man lätt kunde vara frestad taga den för en
hy-bridilet af (’. acuta och strida, men söderut är den
ymnigare. Blommande är den en af de vackraste och lättast
skilj-da arter med höggrön färg och svarta’purpurfärgade fjäll.
Dessa sednare har jag likväl äfven funnit variera med , bred grön
ryggnerv. Frukterna mogna sednare än hos C. strida, men äro
lättare affallande än på Carex acuta. På exemplar med
mycket långsträckta gracila ax sitta frukterna i krans, ej spridda
ulan ordning som på följande.
8. C. acuta. Skiljd från föregående, och samsläglingarne i
allmänhet genom sina stora upblåsla, pä båda sidor konvexa,
Utspärrade, vanligen trubbiga frukter, med otydliga nerver, af
rostbrun eller sollik färg. Bladen stöta i blågrön|, oflast och
äldre nästan alltid i gull; slidorna blifva aldrig fibrillösa.
Frukterna mogna sent och blifva derigenom qvarsillande. All
föröfrigt anmärka alla de lallösa på stora sträckor vanligen
mycket likdana former af denna vanligaste och ymnigaste arten,
vore både frukt- och ändamåls-löst. (De talrika af Pelerman
skiljda arler synas alla tillhöra dessa — och dess C. acuta C.
prolixa). Mest anmärkningsvärd är var. personal a, som
förekommer oförändrad bland den vanliga C. acuta.
9. C. tricoslata Fr. 1. c. Nyland, spic. 11. p. 20. Äfven
denna liknar myckel föregående, men skiljes af grågrön färg,
som utsträckes äfven lill frukterna, smalare blad och blotnskärm,
legellagda på båda sidor trenerviga frukter, som mogna erhålla
trenne uphöjda åsar. Då den egenll. C. tricoslata ej linnes här
vid Upsala, kan jag icke med full visshet afgöra otn den t Bol.
Not. tvifvelaktigt bilförda var. praticola (se 11. N.) bör skiljas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
