Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
14. C. epigcjos Bol. Nol. 1. c. Nyl. Spic. ji.23. Skiljd från
föregående med uplill hvasskanladt, slräft strå, plattade blad,
tjocka ax, de öfversta androgyna, brunaklig färg. C. borealis
Lang? liknar mera C. rigida.
15. C. vulgaris. Myckel föränderlig, men lätt skiljd af
sina nerviga frukter, som på yttre sidan äro konvexa. Äfven
denna art varierar fullt ut så tufvig, som C. cæspitosa, ulan alt
jag kunnat såsom egna arter antaga dylika former, hvilka
stundom konstanta intaga stora sträckor.
f. C. rigidte. Bladen plattade, aldrig inrullade,
men icke heller tillbakarullade, fast kanten ofta
nedböjd. Fjällen längre och helt omslutande frukterna.
16. C. e/ylroides Fr. I. c. Skiljd genom plallade
nervlösa, i karrten sträfva frukter. Bladen rulla icke inàl, utan
förblifva platta; kanten snarare nedböjd. Denna art, som
egentligen tillhör sandiga öfversvämmade hafsstranden är äfven
funnen på en sandrefvel vid Upsala å. Från all C. vulgaris är
den säkerl skiljd; närmare bland låglands Carices C. acuta;
men lik C. rigida och bladen ulböjde.
17. C. hypcrborea Drej. — Bol. Nol. I. c. Genast skiljd
från samsläglingarne genom skaftade brunaktiga ax, under
torkning n. nerviga frukler, vekare uprätla platta blad.
18. C. rigida. Lätt skiljd af sina styfva blad, som i
kanten äro nedböjda, svarta ax, n. köladl trekantiga frukler.
Jemför för öfrigt om dessa arter Nov. Mänt. III.
Jag önskade all de, som studera dessa arters biologiska
för-hållander, måtte finna både dessa trenne serier ocl 6 slammar
sannt grundade i naturen. Jag hoppas, alt, genom dylikt
sammanförande af de verkligen närbeslägtade arterne, både deras
skilnad och ännu mer deras inbördes förhållander skola blifva
fullt klara då mindre vigL ligger uppå deras framsällning som
arter eller icke, än på undvikandet af ell godlyck lgl förfarande
så i ena som andra fallet. Det kan icke undgå någon u[märksam
betraktare, atl de trenne arleme i hvardera stamman motsvara
hvar sin i de öfrige, så atl f. e. C. prolixa förhåler sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
