Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•148
orält, men det är dock lians i FI. Suec. Om den af Prof. Fries
uppgifna karakt. af petala är konstant, torde vi hafva 2:ne arter i
Sverge, men jag tviflar ännu alf någondera är Smiths och Pollichs.
17. Slatice Limonium. Om karakteren af folin sn b
api-ce mncroiiala, hvarpå Res. sjelf i Mani. 1 lägger så mycken vigt,
är konstant, borde han bland "alla utländska förf." (som påstås
kalla vår Skånska art för Limonium’) undantaga den af Honom
mest berömde, Koch, som i Synops. 1. beskrifver S. Limonium:
fol. sub upice mucronalis, hvilken jag således, då Florau skrefs,
måste anse vara vår Bohuslänska. Alt K. i Taschenb., såsom
jag Sedermera sett, icke upptager denna karakter, kommer väl
deraf att ban anser den opålitlig, helst han i tillägget rörande
•S. rariflora icke heller omtalar bladudden. Om S. rariflora
bahusiensis och danieli har jag, så vidt jag vel, ingenting yttrat.
18. /illium Sc/toenoprasuin. Då den Roslagiska lemnas i
H. N. såsom var. af A. sibiricum och någon vild
Sc/ioenopra-sum enl. Res. icke är all söka i Sverge, måsle all vår vilda
Gräslök lill höra A. sibiricum; men då böra hällre karaklerer
lemnas än folia supra canu/icu/a/a, ly den Roslagiska har dem
fulll så trinda som den odlade. All tillfredsställande artskilnad
mell. den vilda och odlade finnes, vågar jag ännu betvifla ; t. o. m.
den biologiska af bladens raka eller omböjda uppspirande synes
hero af tillfällighet, då jag på Gräsön setl dem uppkomma på
båda sätten. De sterila lökarne hafva mest etl, sluudom 2
blad. Atl A. sibiricum kan vara skiljd vill jag ej bestrida,
isynnerhet om Wimmers skiljemärken äro säkra, men någon
hithörande har j a g ej sett på Östersjöns kuster.
19. Gagea pra/etisis. Hvad som säges om denna är mer
cn upplysning än en anmärkning. All Prof. Fries sjelf ej så
längesedan ansåg den skånska arlen i Herb. Norm. vara identisk
med Kochs, bör slutas af Mani. 3 pag. 23.
20. Junctis nigrile/ftis. I Mani. 3 misstänktes ännu lika
litet all Koch misstagit sig på Engelsmännens arl, som jag
anade det. Lika litet kände jag, då Handb. trycktes, alt Tyskarne
funnit denna arl endast vafa en form af J, sapinus, ehuru jag
troligen i alla fall, på grund af dess lydliga och bestämda ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
