Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•158
såsom dessa hittills visat sig, endast af den magra till A.
Tha-liana gränsande formen, hvarföre jag ej kunde anse den för
A. arenosa. I både 2 och 3 uppl. uppger jag likväl A.
arenosa L. FI. Su. såsom ett bestämdt synonym lill A. Thal. ß
urbicola förmodande denna vara skiljd art, sedan jag selt ett
från Fredrikshamn af Prytz meddeladt ex. och vexlen lefvande i
Strängnäs. Alt den ej genast framställdes som egen art
härrörde deraf, alt jag ej var säker alt den vore den utländska, af
Linné i Sp. Pl. 2 och af Ulländningarne antagna, starkt
sljern-håriga arenosa, äfvensom jag här såsom alllid hellre upplog en
osäker vexl som var. än som art. Sedan Prof. Fries framställt
den som sådan och jag erhållit fullt karakteristiska ex. såväl
från Norrköping som Strängnäs, följde jag med nöje Prof. Fries.
Men att A. arenosa från Norrköping är ’absolute skiljd" från
den s. k. Arabis ThaUana var. lyrala från Strängnäs är hvad
jag bestrider; jag anser dem tvärlom för så identiska som 2
vexter kunna vara. Hvad sedan de öfriga loca angår, skall
man finna magra Norrköpings- och Strängnäs-exemplar fullt
öfverensstämmande med Smedjebackens, Helsingska från Norrbo,
det Prylziska och slutligen Kandid. Ångströms, troligen af Prof.
Fries approberade, båda sista från Fredrikshamn. Mina
Umeåexemplar äro ännu magrare och kunna lika väl läggas under
A. Thaliana, men äro för unga att bestämmas af fröen.
Ve-sterås-exemplar har jag aldrig sett, ulan efter gammal uppgift,
såsom icke osannolik, då vexlen å ömse sidor förekommer,
infört stället.
45. Sinapis arvensis ß. Både denna och hulVudformen
(med hela blad) hafva ofta ända till 12fröiga skidor, så all
skidor och blad slå icke i något förhållande till hvarandra;
återstår således, så vidt jag kan se, endast hårighelen.
46. Ftimaria capreol. Den rödblom. från Norge bar
baljorna lika trubbiga som den hvit- eller gul-blommiga och
foderbladen nära hälften så långa som kronan; Kochs karaklerer
gifva således ingen för mig tillfredsställande grund till
art-skilnad; imellertid är jag ledsen alt ej hafva särskildt upptagit
båda formerna, på den af Prof. Fries anmärkta olikheten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
