Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•183
folia L., Leontodon autun nu/is I,, ß Taraxaci, Hieracinm
alpinum L., Gnaphnlium supinum L., a/pinum L.,’ Erigeron
uuiflorus L., Carex rupeslris All., C. alrala L., uslulala Wg.,
ornithopoda Willd., Sa/ix polaris Wg., Rhodio/a, Cystopteris
montana Bernb., Asplenium viride Huds.
Vid jemnförelsen mellan Snasahögen och Areskutan (inner
man följande skillnader i hänseende lill antalet af de vester,
som egentligen tillhöra fjällen. Snasahögen saknar i sin
vexl-samling Veronica saxat i/is Linn. fil,, Luzuta spadicea DC.,
Tussilago fr ig id a L., Erigeron elongatus Ledeb., Sa/ix ovata
Ser., Blechnum Spicant Rich., Cryptogramma crispum Br.,
hvilka Areskutan eger, men möjligtvis kunna flera af dessa i
en framtid uptäckas, enär Snasahögens vidsträckta fjällbygd
ännu är loga undersökt. Egna för Snasahögen äro: Angelica
Archange/ica L., Luzu/a hyperborea Br., Saxifraga aizoides
L. ß aurantia, S. cernua L., S. cæxpitosa L., Pedicularis
Oeder i Vahl, Phaca Jrigida L., Chamurchis alpina Rich.,
Goody-era repens Br., Cobresia cariciua Willd. *), Carex livida
Willd., Satix polaris Wg. — I sjelfva naturen är vid
Snasahögen ett märkbart afbrott mot Areskutan och dess nejder. Vid
det senare fjället, i synnerhet kring dess fot, råder den
yppigaste vextlighet och orten är bebyggd. Mot Snasahögen, på
föga afstånd frän Norrska gränsen, höjer sig landet allt mer och
mer, antar etl ödsligare utseende och blir fattigare på vexler.
Menniskoboningar blifva sällsynta; men deremot framställa de
vidsträckta kärren och de ogenomträngliga skogarne den rätta
bilden af en norrländsk ödemark. — Snasahögen, mindre beqväm
att nalkas genom dess aflägsna läge från farbar landsväg, har
endast af några få naturforskare blifvit undersökt. 1 botaniskt
hänseende besöktes den år 1813 af D:r Hartman och år 1843
af Stud. C. Lagerheim. — Snasahögens höjd öfver hafvet lär,
enligt D:r Harlmans upgift, vara betydligt högre än
Aresku-tans, och lill följe af landels höjning mol riksgränsen eger
äf-ven dess fot en högre belägenhet än Areskulans, så alt vid Sna-
*) På Areskutan träffade vi af denna blott några få exemplar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
