Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
bneder ut sig fram emot den 4100 fot höga Wallispiken. Nu
stå r man inne i en fjellnatur. Högre och närmre resa sig
massorna, snöfälten trampar man redan här och der, molnen gå
närmare, del lägre landet ligger djupt inunder. Det vore
ödsligt, vildt, hemskt — om ej här prunkade Hieracium
a/pi-nu.itt, Lychnis alpina, Andromeda hy p no id et, Azalea,
Men-zie>sia, Lnzula spicala, Diupensia, Saxifraga niva/is och
stel-lnris comosa i stor mängd, Carices (vesicariu afpigeiia,
fugo-piruti, capilala, alrala, Buxbamnii värr.), vidsträckta snår af
SaJices (synnerligast g/eiuca och lauatu, ly phylicæfolia och,
till en del, lapponum stadnade qvar vid floderna). Janens
bi-ghum is, Irißdim (jemte HustiiJ, Iriglumis, Andromeda
hypnoi-des och Lychnis utpina fylla gångstigen, medan RhoiLiota
rosen1, T/iaficlrum alpinum, Viola epipsi/a och biflora,
I’nnr/n-cnfus nivalis bekläda bäckstränderna. Lägger man härtill den
högre vegetation af Unn. g/acia/is, pygmæus, Curdamine
bel-lidifoüa, Luzulu arcuala, Saxv/j aga cer it Ud, Sibbaldia
pro-cumbens, Si/ene acau/is, Ah me biflora, hvilken stiger upp
på Wallispiken, som, af idel slenskrafvel och snöfält beläckl,
reser sig spetsigt hög vid fältets slut, så kan man på
Wallivaa-ra få ett begrepp om’ fjellens blomsterverld.
Genomvandrai".jnan deremot de leende björklundar, hvilka
bekläda Snjärraks mer sluttande sida, hvarest Gymuadenia
Conopsea, Cerastium trigynnm, Sax i fr aga opposif i/o/ia,
Vah-lodea atropurpnrea och Krigeron elongaliis gömma sig, så
kommer man snart upp på del kala kulliga fjelleL Der Iräffar
man nästan samma vegetation, som på Wall i; men i små
myrmarker har man tillfälle all bli villrådig om förhållandel
mellan Carex vesicuria, pulla, rotundala och umpullacea, hvilka
alla här uppträda om hvarandra, likasom i en brokig maskerad
der den ena lagit den andras drägt (jag vill framdeles
återkomma härtill). På högsta bergskullarne träffar man i springorna,
jemte Luzula arcuala, Saxifraga opposi! ifotia och
Cardami-ne beUidifolia, äfven Druba muriceUa i ymnighet.
Vistas man i Quickjock dröjer man ej länge atl besöka
N j a m m a t s-fjellet. Lik en kub reser del sig med sakta slut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
