Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ständiga, nian hvarje forskare, som studerar dessa arter,
otvifvelaktigt skall få något alt vidare der tillägga, och 2)
att de äro (såsom någon trott sig kunna anmärka vid
»Sa-lices Lapponiæ») nog litet skiljda från hvarandra för att på
lorra exemplar kunna distingueras. Härtill svaras först, att
skulle \i alltid uppskjuta med att meddela våra
observationer till dess de stode der afslutade och oförökbara, så
tjenade vi illa den vetenskap åt hvilken vi oftra våra krafter;
hon rycker i små inen säkra steg sin fulländning
närmare, och det är i medvetandet att efter sina krafter bidragit till
den stora tempelbyggnadens fullbordan, som hvarje sann
forskare bör finna sin belöning, och hans hopp är just det, att
hvarje efier honom kommande skall finna något att förbättra
och föröka på hans arbeten. Och på det andra genmäles:
att då ändamålet med dessa varietets-enumerationer äfven är
att antyda de fina nuancer, som finnas mellan former, hvilka
stå i del inre sammanhang, att de från den ena ytterligheten
bilda en sammanhängande serie till den andra, så blifva
deras i ord uttryckta karakterer väl fina, men urskiljbara, så
länge i olika termer ligga olika begrepp. — Dessa
formtiu-ancer, såsom ej sjelfständiga i systemet (såsom individer äro
de det i viss mening), böra ej betecknas ined egna namn;
den nyare botaniken har nog sådana tillräckligt redan. —
Det ges dock ett sätt, kunde man nu säga, att undvika
denna påstådda vidlöftighet, det neinl., alt man blott och bart
om en art utsade, att dess blad f. x. variera från rund till
jeninbred form o. s. v. om de öfriga växtens delar. Men
först or.Ii främst bör man endast utsäga detta då alla
mellanformer äro funna, ty gissningsvis bör väl intet framställas,
0111 man ock icke kan neka, att dessa former möjligen
finnas; och tidnre, då inan troligen ej mer än 0111 en och
annan kan utsäga detta, blir det föga öfverensstämmelse i
framställningens form derigenom, likalitet som genom ett dylikt
uttryck nian alltid finner rätla sättet att framställa den
artens idé, som yttrar sig i dess utgrenade former. Ett
exempel skall förtydliga vårt påstående. Väl veta vi om Salu;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
