Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 i
Avena elalior är med allt skäl af Prof. Fries återförd
till sitt gamla slägte; jag har i år träffat alla blommorna
ej endast borstbärande, utan äfven 2 könade.
Aira flex. ß montana anser jag ännu vara Linnés A.
montana icke Vahlodea, för hvilket antagande Pr. Fries
endast har färgen till grund. Linnés nca/yces atrorubemlesii
passar lika väl på den i fjälltrakterna ymniga ß, jemnförd
med Airæ flexuosæ »ca/yces a/bi», son» på Vahlodea. Om
dessutom Linné stundom, i likhet med andra, gjort något
misstag, tyckes det dock vara nog vågadt att påstå honom
beskrifva den nog bredbladiga Vahlodea med foliis selaceis,
den sia kg re niga vippan magis contracla, de breda axen
såsom angustiores än hos flexuosa o. s. v. Ej
heller vexer Vahl. på dylika ställen som A. flexuosa, utan på
sura tufvor i myrorna, ej är hon vulgatissima, utan strödd,
sparsam och mycket lätt förbisedd, hvarföre få fjällresande
hemföra henne. Enbast A. flex■ ß uppfyller täinmeligen väl
alla vilkor; till henne höra ock troligen synonymerna,
hvilka alla omtala fo/ia angust issima juncea, capil/acea etc.
Slutligen upptager Linné i Stationes plantar. Aira montana
bland plantæ sy/valicæ, ej bland p/. a/pince.
Festuca duriuscula behöfver ett flerårigt studium och
odling af alla hitdragna former, för att bestämma huru
vida den är skiljd från sina grannar, eller består af flera
arter. Emedlertid har jag fört F. dumelorum till duriusc.
då jag funnit henne i lefvande tillstånd med inga skarpa
characterer derifrån kunna skiljas ocb till vextsättet dermed
mera öfverensstämma än med F. rubra.
Poa sudelica är P. hybrida Handb. son» enl. tyska ex.
är skild med de mycket långspetsade bladen. Dessa
förekomma stundom äfven på svenska ex. väl så spetsade som
på Reichenbacks figur af P. hybrida, och då knappt andra
skiljemärken finnas, har jag hittills trott vår form tillhöra
characterna af bladen lika med den antarctiska H. redolens RS.
men syns i andra afseenden skiljd. Torde vexa på torra ställen,
såsom angifven för berg vid Mälarens strand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
