Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
nelet af Hli. ni.ijui Klirh. Pedicularis Ordei i Vald.
bibehållen: namnet /’. versicolor Wallin.b,
SS. Pars XI. i denna del afhandlas familjerna
Oro-banchiaceæ (förf. Reuter), Acanthaceæ (förf. C. ti. Nees v.
Esenlbeck), Phrymaccæ (förf. Scbauer), Yerbenaceæ (förf.
Scliaiaer) och Mtjoporarcæ (förf. Alph. DO. Ibland dessa
finna vi blott tvenne Skandinaviska slägten: ürobatiche och
J erbtena, och anmärka, alt Orobanche ruryof>hijUacea Sm.
kalla.-s 0. Galii I)ul>. och att ö. Circii Fr. ej är upptagen.
N.
3. JFlora Gevatensi*, sen tinumerufitt pfantarutn
i-irca devatiam spunte rrescetitium. .hut. €’arol.
MIartman fil. tievalia>, I. I’. i, ti nil in I HIT. p.
a?. §;«.
Denna afhandling utgafs såsom Gradualdispulalion
under Prof. Fries’ praesidium «amt innehåller; 1)
Topo-graphia et charader vegelalionis, 2) Temperies Coeli et
terrae, 3) Historia, 4) Uppräkning af de kring Gefle
växande phanerogamer och kryptogamer samt plantæ
ad-\enl iiiaj, och slutligen en tabell, upplagande antalet af de
till lhvarje naturlig familj hörande arter inom denna och
hela Skandinaviens flora.
Värdet af en local-flora, sådan som denna, beror
naturligtvis på tvenne omständigheter: I) den vigt, som
sjelfva trakten äger i växtgeograpüiskt hänseende alt
undersökas, och 2) den noggrannhet, hvarmed denna
undersökning blifvit \eiksliilld. Och ch vad man alser del ena
eller del andra af dessa momeriter, skall mon iinna skäl
att erkänna denna ifrågavarande afhandling vara en af de
vigtigaste och förljenstfulUsle vår litteratur i detta
hänseende har att uppvisa.
Celle är, såsom bekant, belägel vid den bugt, som
afdelar Botlniska viken från Östersjön, gent etnol
tinn-landis syd vestligaste udde, på gränsen af det egentliga
Sveairike och Norrland, invid Dalelfven och i en nejd,
hvars karakter ur högst egendomlig. — Gelle-lloran har
v arist ända från 181’2 (for att icke tala om de fynd, hvilka
redarn Linné och Wahlenberg deromkring gjort) genomforskad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
