Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
den lumpnaste afvikelse, och andra deremot endast
känna ocli med envishet hålla fast vid collecliva
bestämningar; jag liar endast velat, till den kraft och verkan det
kan föranleda, försäkra och söka ådagalägga, alt jag funnit
dessa, hos de flesta författare såsom 4 egna arter
upptagne, stå i ett mera innerligt förhållande till hvarandra,
visa att jag följt deras utveckling pä olika localcr och
på dessa observationer grundat ofvan uttalade mening.
Niir man i det medlersta Sveriges, för Cariccs så
gynnsamma, kärrmarker Anner dessa båda växande
tillsammans, kan man redan på långt häll se de båda
hufvud-arternas märkbara olikhet.
C. fesicaria Sr vanligen mera
robust, liar trekantigt livasst
skärande strå, bredare platta rent
gröna blad, axen i allmänhet mera
hängande med uppåt rigtade
Irukt-spröl, hvilka småningom
kägel-likt vidga sig till det glänsande,
gulgröna frögönimct.
Under bibehållande af dessa motsatta olikheter visa
de sig genom bela Norrland och det nedre skogiga
Lappland. Der upplagas, såsom bekant är, stora sträckor af
vidlyftiga dystra kärr, till enformig ymnighel hysande
massor af Slarrarternc; det under bela sommaren ymniga
vattnet, upphettadt genom den solljuset insupande
röd-mossan, uppbringar växterna till en förvånande storlek i
örtståndet, och af de iIrågavarande arterna uppstå bär de
resligaste former.
C. vesic. elatior uppnår liär
stundom 1’/, alns höjd; bladen
blifva o(la lika breda .som hos C.
ripnria, axen 2 tum långa och
tjocka, alla fruktdelarne mera
gulnande och lianaxen mera klubblika.
Från dessa myrmarker — deras rätta hem — krympa
de båda arierna ihop ju mera man stiger uppföre det
sig höjande landet. Af denna delarncs förminskning
uppkommer cn stadig och robust beskaffenhet, som blir allt
märkbarare ju högre man följer växternas utbredning, och i
C. ampullacea är nästan alltid
mera spenslig, har rundadt
truhb-kantigt strå, smalare inrullade
daggblåaktiga blad, axen mera
upprätta med utåt n. hori/.ontelt
rigtade spröt, som mera tvärt utgå
från det rundadt uppblåsta
frö-göm mel, hvilket i allmänhet
antager en gulare färg.
C. ampull. maxima
förekommer icke sällan af samma storlek
som Scirpus lacustris, med axen 3
tum långa ocli mycket hängande.
Bladen blifva väl jemförelsevis
smala , men mera blåaktiga iin annars
ocli hanaxen fördubblas till antal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
