Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
relativt till den ört, som uppbar dem, äro de det visserligen.
Att sprolet sä småningom liksom krymper ihop ocli lilir
helare i mynningen, är något, som likaledes står i
fullkomlig consequcns tned de öfriga förändringarne. — Men
bredvid allt delta bibehåller hvar och en likväl sin
art-egendomlighet: C. fulla det trekantiga, åtminstone
upptill hvassa strået och de bredare bladen, C. rotundata det
rundade strået och de rännformigt hoprullade bladen.
Ett förhållande, som synes vara af större vigt, än
det i sjelfva verket är, är det, huruvida det är så
alldeles säkert, att dessa former succedcra hvarandra med
tilltagande höjd och fjellklimat. Hvad mig beträffar, har
jag grundat min ofvan genomförda åsigt på de
iakttagelser jag, såsom redan nämndt är, varit i tillfälle göra i
spridda trakter af Lappland, och det förefaller mig, sotn
vore förhållandet enahanda pa andra trakter. Naturligt
är, att företrädesvis det land, som genom en mera jemn
och ständigt tilltagande höjning mol snögränsen och
genom mera framstående fjellnalur, ar lämpligast for
studium af en fjellJlora, äfven ar det i fråga om
undersökning af momenlerna vid de särskddta arternas utbredning
och af villkoren derför. Deraf följer ock, att i
annorlunda beskådade trakter åtskilliga afvikelser kunna
förekomma, antingen fenom cn af de ofvannämnde formernas
felande eller förekomst nlom den för densamma mera
vanliga localen; men vi föreställa oss, att liksom hvarje
art i sin phytograpliiska beskaffenhet .ir underkastad vissa
tillfälliga afvikelser, likaså kan den vara det i sin geo—
graphiska, ehuru förklaringsgrunder för bådadera troligen
finnas och böra uppsökas. Om man således i 1’loiorna
finner upptaget alt C. arnpullacea borealis (hvilken jag kallat
brunnescens, men bibehållit namnet borealis för den mera
egentligt lill fjellen hörande formen) förekommer ända
ned till Celle, sa kan delin förklaras deraf, all den
derstädes troligen finnes endast på samma, om Lapplands
natur påminnande, lokaler som C. sparsi/lora, Juncus
sty-gius, Salix Lapponum etc. och all dcti vanliga C.
ampul-lacca deraf antager samma drägt, som den har i mera
rent nordiska trakter. Dr. Nylander säges hafva samlat
alla 4 arierna i ett och samma kärr! Om uppgiften är
grundad, så bevisar den föga for deras rätt alt upptagas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
