Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i <-•
neivcs, marginibus låte liyalino-pellucidic. aculiusrulæ, valvulit arcte
adpressc; valvulc 2, sub anllirsi parum apeitr, subæquales, inolles,
concavÆ, inutic, glabr.e: infetior oblongo-obovata, acutiuscula,
mar-gine in aDgulum rctuso, nervis tribus parallells ante apieem
evanc-scentibus, viiidi-notala ceterum fusco-hyaliua, superior lei c cuneala.
ap»ce subtruncaU, laeera vel 2—3 denticulata, nervis duabiLs superne
div ei genlilms iiicoiispicuis, viridis , margine \alde byalino late
cinela. Lodiculno dus, (//(lilienberg unain tanturn vidit) ovat.e,
acutiusrulr, minimc, germinc brcvioies, oinuiuo liyalinæ. Slamma
fei e semper duo inveni, ner rudimentuin lei tu, de quo mentionem
facil Alin t Ii , in wvis indagare pouli; filamenta capillarea , glumas
evcedentia, antheiutrinque bilobæ, longitudinaliter debiscentes.
Ovarium substipilatum, valvulis inox longior, iisque obtectum,
ova-tuni, glabernmiim; stigmata 2, lei ininalia, sessilia, pilosiuseula.
Ca-ryopsis ovali-oblonga, teres, exsulta, sed uno lateie et apice
eleva-tione roinutissima obscurius notata ; embryo frucln quadruplo brevior.
De förändringar, bulka man lios denna arl kan
iakttaga, äro följande. Stråets höjd varierar från 1 till !i tum;
den förre formen är lios oss den vanligast förekommande,
den sednare linnes mera pä Grönland. Bladighetcn blir
större eller mindre allt efter olika växtsätt; än förekommer
växten i små spridda exemplar; då märkes strået beläckt
af ganska många och särdeles utvecklade blad; än åter
bilda de talrika tufvorna likasom små gröna mattor på de
forsande snöbackarnas botlen, ocb kunna sönderdelas nära
nog till tusentals exemplar; i della fall tranga sig slråen
synnerligen tillsammans och det gifves ej rum för bladen
att fullt utveckla sig; de utbilda då företrädesvis sina
shdor och de egentliga, korta bladskilvorna slå rakl upp,
nående i jemnhöjd med de smala, ofta liksom
hufvud-lika vipporna. Slutligen är del likaledes växlstationen, som
åstadkommer de förändringar i blommans bygguad, som
nyss uppgifvits och orsakat de olika åsigter, man hj st
angående arlens ratta bestämning. På de om sommaren
helt och hållet af snövattnet öfversvämmade ställen, der
växten företrädesvis uppehåller sig, förekommer den
vanligast utan eller med blott ett foderskal; på de någol
torrare deremot synes den alllid normalt utbildad med 2:ne;
dock händer alt man i samma tufva, ja ej sällan på samma
stiuid, finner dessa olikheter. Si,Andarnes antal uppgifves
till 2; bland den massa exemplar, som jag undersökt
lefvande, har jag blott en gång och på ett frodigt slånd tyckt
mig observera 3:ne, hvilket tvifvelsutan är det typiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
