Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
växt. G—O-årig* äro dess blad bredt äggrunda,
tillspetsade, hvasst sågade, med skaft och nerver på ömse sidor
beläckte af långa bår, unggrenarne med hvita fläckar,
hvilka ofta se ut såsom vårtor, korthåriga. Fullvuxen äro
grenarne i spetsen rikt besalta med utspärrade fina
smågrenar, hvarigenom löfkronan blir särdeles yfvig; barken
hvit, fint sprickig; bladen såsom i diagnosen, sällan
elliptiska, deras kant och skaft mera långhåriga; hanhängen ej
blott i spetsen utan äfven vid grenarnes sidor (hvilket
stundom är fallet äfven med B. pubescens Ehrh.);
frukt-vinge ofvantill bredt urringad. I)cn förekommer såväl på
torf- som sandjord.
5. B. cafpat/iica Willd. Blad spetsiga, dubbelt hvass-sägade,
skaftade, föga mjukhårige; hängen något kägellika, %— 1 tum länga,
4 lin. tjorka, kortskaftadc, upprätta; hängfjäll långskaflade,
mjuk-håriga, 3-flikiga, mcdellliken tungformigt förlängd, sidollikarne snedt
trubbade; vingfrukt umv. äggrund, vinge bredare än fröet, blott
nående till dess spets.
Liknar föregående, men liar redan såsom 8 fots buske
rulformiga hvasst sågade blad. Fullvuxen är denna
bladform mest karakteristisk; det smala trädets grenar äro
ganska spensliga och slaka, hvarföre den mest
förekommer såsom hängbjörk; frukthängen n. kiigellika och
vanligen kortare än hos B. davurica, hanhängen blott i
grenarnes spels.
II. Prof. Fries lemnade i ett inför K.
Vetenskaps-Akademien i Oktober månad 1848 hållet föredrag,
hvilket finnes infördt i Öfversigt af Ak:s förhandlingar Jtø 8,
en uppräkning af de svenska arierna af delta slägte, samt
diagnoser öfver de i föregående uppsats omnämnde B.
humilis och B. fruticosa. Angående de trädartade, hvilka
af Linné sammanfattades under B. alba, men af Prof.
Fries skiljdes i de tvenne B. verrucosa och glutinosa,
anmärktes huruledes Tyskarnes alla 5 ofvan närmare
bestämde former finnas hos oss, till hvilka kommer en från
alla föregående utmärkt art, som slår på gränsen emellan
de träd- och buskarlade och möjligen är en frodigare
form af B. intermedia. Bladen likna till formen B.
pu-besccntis Koch, — hvilken genom hängfjällcns likhet med
B. verrucosa: är en frun B. glutinosa lätt skiljd art, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
