Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
som en verklig monographie, till hvilken var Flora,
särdeles lrån Skåne, kunde lemna åtskilliga bidrag. Circcca
intermcdia anses såsom en form af C■ lutctia.no>. Under
Valeriana officinalis upptagas 2:ne former ot.) 3 —10 juga,
ß) 2—4 juga. Den sednare, som synes vara V.
sambu-cifolia (ehuru detta synonym ej är bifogadl), erkännes
således icke af Förf. såsom egen art, ehuru den
egendomliga utbredning denna växt äger, framför allt i Norge,
synes tala för dess specifika skillnad frän V. officinalis.
Lund uppförer nemligen i sin Christiania-Flora V.
sam-bucifolia såsom ensamt förekommande derstädes, och Prof.
Blytt sjelf säger: »Formen ß er udentvivl den hyppigst
forekommen-de». V. dioißtt liar förf. upptagit efter ganda uppgifter, ehuru den
i sednare tider ej påträffats i Norge. De nyare slägtena
Rhync/io-apora och Haleocharis äro antagne, men ej lilysmus, hvaraf arten
compressus ej finnes i Norge, då deremot rufus är allmän ända upp
till Allen. Angående Ifeleocharis ovata upplyser förf. alt den ej
finnes från Norge hvarken i Boers efterlemnade vältsamling eller i
IIo r ne ina ii ns herbarium, och icke kunnat anträffas på den
uppgifna lokalen vid Bergen. Scirpus parvulus har af Candidat Prin tz
blifvit funnen på kanterna af en liten sjö i närheten af Ilolmestrand.
Författaren uppställer Scirpus lacuslris och Sc. Tabernæmontani
såsom skiljda arter, med don reservation, att han »har ladet sig dcrtil
bevnegc mere al Heusyu til Andres Meninger end al en paa egen
Erfaring grundet Ovcrbevisning», emedan ban funnit på en och
samma lokalitet sådane individer, som kunna hänföras så väl till den ena
soin till den andra arten. Ciladium Marisens. är väl upptagen, mon
osäker såsom norsk växt. Namnet Eriophorum Scheuchzeri,
grundadt 1800 af Hoppe och således äldre än Schraders E. capitatum,
antages, ehuru man ej bör neka att det sednare, lör dess expressiva
beskaffenhet, är mycket lämpligare. Alopecurus nig rivans och
ful-vus anses såsom säkra arter. P/ileuin arenarium, upptagen såsom
Norsk af II o mem ann, uteslutes, likasom Piil. asperum, som lärer
ligga i Sommertelts herbarium ined Toten påtecknadt såsom
växtlokal. Det slägte emedlertid, som fram lör alla erhållit ett mot de
förra Skandinaviska bearbetningarne nytt utseende är
Calamagrostis, hvaraf följande uppställning meddelas: I. Vippa upplät,
efter blomningen sammandragen; * kornborst framskjutande, knäböjdt:
1. C. si/uatica, 2. C. cutißora; ** borst inneslutet, jemnt: 3. C.
I’pigejos (ß gracilescens, y glauca), A. C. /strida (ß geniculata), 5.
C. strigosa, C. C. Hartmanniana ( = C. strigosa ß ambigua fin.
4), 7. C. lapponica, 8. C. chalybea. — II. Vippa upprät, efter
blomningen öppen eller något ensidigt hopdragen: 9. C. Hal/eriana
(ß gracilescens); 10. C. latifoliu n. sp., 11. C. pulchella (ny för
Skandinavien). III. Vippa lutande: 12. C. phragrnitoides {ß
robusta, y rarillora, à glaucescens), 13. C. elata n. sp., 14. C.
lanceo-lata. Af ven det närstående slägtet slgVQSlis har erhållit en vårdad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
