Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lüü
trolig bekantskap med de arbeten, hvari utlandets förf. nedlagt sina
nyare åsigter um denna växtfamiljs förändrade behandlingssätt.
Fädernesland» t ägde på denna tid visserligen åtskilliga utmärkta
botanikens idkare; men man torde icke kunna nästa alt denna
vetenskap var 3.1 allmänt kand och bearbetad som den sedermera blifvit.
Om ock en at de mest verksamma orsaker härtill låg i statens totala
lörbiseende af naturvetenskapernas delaktighet i humanistisk
bildnings meddelande — hvaraf följde allmänhetens fullkomliga
obckanl-skap med all slags naturkunnighet — så ar det dock otvifvelaktigt,
all den bristfälliga bearbetning, hvaröfver den inhemska Floranhade
så många skäl all beklaga sig, i den aldra väsendligaslc grad vallade
detta släta tillstånd. Någon annan fullständig Handbok i den Svenska
Florau fanns ej, än 2:dra och 3:dje upplag, af Liljeblads verk; spridda
arbeten af Agardh (Caricograplna Scanensis), Fries (Novitiic Floræ
Suecia; &c.J, enskildta provins-lloror, .såsom VVahlenbergs Flora
Lapponica ,1812, och Fries’ FI. llallandica 1817, voro nära nog de
enda källorna för kunskap om den Skandinaviska vegetationen.
Det vågstycke Medec. (kandidaten |lanman dà företog sig att
1820 utgifva sin Handbok i Skandinaviens Flora blef derföre också
lätt olika bedömd t. lian hade i 12 ar egnat flitigt och djupt
studium ät denna Horas alster, hade sjelf undersökt flertalet af dem i
lefvande tillställd, hade stått i nära beröring med alla våra dåtida
botanister, såsom Sivar/., Agardh, Fries, Wahlenberg, Wahlberg,
Wikström, L. L. Læsladius, Ahlqvist och Waltman ocli genom
dessa förbindelser blifvit underlättad i sin önskan, att för begynuare
lemna en lämplig handledning till växternas igenkännande. Alla de,
som i delta företag sågo en vacker bevekelsegrund och ett gagnande
ändamål och som iroddc sig i dettas utförande böra se en gryende
framtid lör vetenskapens spridande bland en större allmänhet, kunde
ej annat än glade emottaga detta den då 30-ärige forskarens första
större arbete. Men ä den andra sidan möltes detsamma med ett af
dessa klander, hwlka just lör geiiomskinhghetcn af sitt motiv och
»in bittra form verka sä obetydligt. 1 l.ilteratui-tidningen för 1820
lemnades (afd. v. Demonstr. Wahlenberg) eu recension al
Handboken, hvilken, på samma gång den med sakkännedom antydde de
felaktigheter, hvilka Förf. begått, med en förnämhet och fiendllighet,
hvartill lyckligtvis högst fa motstycken lins oss kunna uppletas,
förebrådde Förf. lians nog talrika afvikelser fi ån de Linnèanska
principerna. Det svaromål Hartman härpi (i Bihang till Lilt.-Tidn., n.
14—15) a|gat, och hvari lian icke allenast lill största delen lemnade
gillande skål för sina åtgöranden vid införandet hos os., af hvad de
utländske lorskarnc efter Linnés lid uppdagat, utan ock mol sin
recensent begagnade det basta vapnet, del nenil. atl uppvisa huru Förf.
i mycket al del klandrade just loljt ur s åsigter, påkallade ytterligare
en granskning, som syntes något mildare i uttryckssätten och
grundligare och allvaihgare i de amuarkte bristernas adagalaggande.
Oaktadt forsla upplagan al Wohlenbergs Flora Svecica utkom
påföljande aret, gjorde detta klassiska men på latin författade arbete
ej Harlinans Handbok öfverflödig. Dess undra edition utkom 1832,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
