Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
clier o. a.) lill oandlig grad öka art-antalet, genom att
med eget namn beteckna hvarje i nAgot hänseende
afvikande form, söker 1’rof. Witnmer att, så vidt möjligt ar,
med fasthållande af bestämda och sjelfständiga arter, i
medelformer eller afvikelser uppspåra hybridilets grund.
De tecken på bastardnatur, som han anser i de flesta fall
tillräckhge, äro fyra, ncml.:
1) Enstaka förekomst IMarne äro, såsom bekant,
sällskapliga arter, i massor uppträdande bredvid
hvarandra kring bäckstränder, fjell dalar, fuktiga skogsmarker.
Deremot finner man hybriditetema alltid mera enstaka,
såsom vore denna deras forekomst en följd af tillfälliga
orsaker. Detta är i Schlesien förhållandet t. ex. med S.
lanceolata, S. Doniana Sm., S. mollissima Sm., S.
Ponte-derana Koch och S. ambigua Ehrh.
2) Att de äga det yttre utseendet af 2:ne bekanta
och bestämda arter, och harv id är att iakttaga, alt ju
mindre med hvarandra beslägtade de heggc stamarterna äro,
desto tydligare utpräglas hybriditeten, då deremot en
bastard af 2:ne närstående arter är ganska svår att
igenkänna. Så tagas t. ex. enl. Witnmer, verkliga bastarder
af S. cinerea och S. aurita (de mest beslägtade arter)
oftast for former af endera; deremot bilda S. incana och
S. purpurea (vidt åtskiljde spceies) cn bastard, soin visar
sig sä egendomlig, att den synes vara en egen art. Dessa
former tillkännagifva dock sin medelnatur ej allenast i den
yttre habitus, utan i alla delar, äfven dc frucliGcativa.
3) Att dc synas sammansatta af tvenne andra, ehuru
mera af den ena än den andra. Hybriditeten kan
nemligen framalslras genom befruktning af den masc. A med
den feminina B, eller af den masculina B med den
feminina A, och dessa båda, på delta sätt tippkomne
liv-briditeter sinsemellan ej obeljdhgt afvika. Detta fall är
naturligtvis del svåraste att iakttaga och med bestämdhet
afgöra, och stort längre än till sannolikheter lärer man
härvid knappast kunna komma. Så t. ex. anser Prof.
AYimmer S. rubra Huds. och S. Forbyana Smith vara
dylika dubbel-hybriditcter af S. purpurea och S. viminalis.
— Men äfven på ett annat sätt kan detla svankandc
mellan tvenne arter visa sig, nemligen så, alt vid en
hybriditets frambringande den ena arten synes hafva varit öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
