Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
S fi ml) ig it a Lliih. kan lika lilet som de liflige tydas som en
b islardbildmiig. I’a de flesla lokaler upptiader den visserligen i
nhr-lii-tcii il S. «uutii ocli S. repens; men \i Lunde lälleligen uppräkna
hundrade ställen, der \i samlat denna art, utan att halva sett spåi
al S u/11 i/d. Sa ài t. cx. förhållandet pu Kullaberg i Skåne, der
denna ail inlager ett betydligt vidstr5ikt, något torrt kärr! A äl
ol-vcicnssläinuiei den i v ixcsätlel med S. repens, meu nugot derutinnan
gemensamt ined A nitritet hafva vi aldrig observerat; karakteren al
»slylo l>i ev issiino» far ij heller anses fullt konstant, likasom
kapsel-sl allels längd betydligt varierar.
Betiälfande slutligen S. herbaeeo-hastala och S. hast ut ti
*Ii\-j>n boren, sa hafva ii ej uppgifvit dem såsom bestämda hvbnditeter.
Dun förre äi troligare en ovanligt frodig lbrm af 5. herbacea
(såll in som !\oi ges löi luxurierande växtfoimci så gynnsamma
ljellda-lar alstrat den), som fält mera yttre likhet med S. hatt t a Ul an med
någon annan; den sednare äter, om hvilken hell afsigtslöst yttrades
xapsulnrum lörma 5. amygdalinw similis,» ar blott en ännu
Instämde, möjligen abnorm, afvikelse från S. hus Ull a S.
hastata-la-iiaia Ii.ii jag ej heller framställt såsom hybrid. Vtl i subalpuia ti
akter den tör högfjellen egendomliga blad-ludenlieten mycket
förminskas och alt i sydligare regioner den fot de mera nordiska utmarkande
g ullgul a färgen pa liai Se c. blir otydligare, är alltför vanligt, att
utgöra skal till något hämmande beteckningssätt at former, hvilka aio
underkastade denna förvandling. Deremot, da jag upptog S.
myr-sinites-g/aiu a p. 78 . glaitca-ntgrtcans (p 75) ocli
glaiica-phy-lici/blia Ip 17i såsom hybridileter, trodde jag att de enstaka
exemplar, jag al dessa påträffade, borde snarare s.isoin hybriditeter till
IV. miida undersökningar antecknas, än inblandas i dc öfriga
foim-följdcrna. der de c| ägde någon lämplig plats.
\i hafva s ||unda helt korteligen sökt visa, att hos oss åtminstone
pilarterna cj uppträda under sä mänga hyhriditets-former, som de
möjligen annorstädes visa sig. \i halva utgått från den
förutsättningen, att denna fråga ännu är oafgjord. och just derföre hafva vi tör
var del velat lemna del bidrag, hvartill egne undersökningar
hit|ills satt ov, i stånd. Ma mail ej tro, att vi höra till dem, som
förkasta utan pröfning och bannlysa efter instinkt. 1 fråga om
utransakande| afgrunden till de vexlande fenomenerna i naturen anse vi
ingen hypothes ovärdig att pröfvas, allraminst någon åsigt fördömhg
för det att den ar ny. !Sog förefaller del oss som skulle vi hehölva
länge orh i större v idstr.ickthc t pröfva mera genomgripande theorier,
innan vi deraf vilje draga säkra icsiiltatei : men vår tro är. all ännu
aldrig segrade del osanna. Läran om hybridilets-alstraiidel kan
||lifva lärhg. om den al den oerfarne får handhafvas; all säkerhet i
diagnostik, allt intresse al biologisk uppfattning, allt varde af insigt i
det lefvandes samband mod det oorganiska, blir då mer eller mindre
löi i iiigadl och upplöst. Men den k.ni orksa möjligen, i åtskilliga fall.
lemna vigliga bidrag till sanningens framletande; den kan, toi banda,
gilva Iiy.i uppslag at en och annan Ir.iga. Det al i ovissheten om
hvad tlcu framdeles skall komma alt uträtta, vi velat med densamma
jem||föra hvad vi nil vclc; om resultaterna nu orh allt framgent ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
