Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
förhållanden, t. ex. de arnphiba växterna eller sådane
växter, som hafva en form för skuggan och en för ljuset.
När torfmossor uttorkas, så försvinna efterhand Primula
fariiiosa, Drosera-arierna; A ndromeda polifolia, Scheuchzeria
o. s. v., men de ombildas ej till nya arter. När skogen
a frö dje?, sii försvinna omsider Ancmonc nemorosa,
llepa-tica triloba, Oxalis acelosella o. s. v., men blifva ej till
nya arter. Vid fjöars uttorkande kunna Näckrosen,
Sa-gittaria, Siratiotes försvinna, men ombildas ej. Mot nya
arters framkomst talar också hvad som visar sig, när
landsträckor, som förut ej varit bevuxna, fà västlighet.
Således, när hafsbotten uppdämntes till land, så är det ej
nya arter, ulan växter från den närmaste kusten, som
intaga den växtlösa jorden; alldeles pä samma sätt är -let,
när nakna lavaströmmar efterhand beklädas af växter, eller
korall-öar höja sig öfver hafsytan, och småningom erhålla
en vegetation. Vid sistnämnde tillfälle finner man, som
det svnes, i början blott sådane växter, hvilkas frön kunna
dilföras af hafvet, neml. Kokospalmens, hvars frukter äro
väl danade till all föras med strömmen och bevaras i
vattnet. Derföre äro sådane öar, i synnc.’.;i^ när de äro
isolerade, särdeles fattiga på arter, såsom f. ex.
Keeling-ön sydvest från Java enl. üarvin, samt flera dylika öar
i Söderhafvet enl. Ch a miss o. — Samma orsak må det
väl tillskrifvas, alt vegetationen på vidsträckta
alluvial-bild-ningar — hvilka beständigt fortsättas — är, oin icke
fattig, dock högst trivial, d. v. s. ulan egendomligheter.
Som exempel kunna anföras Nildalen, Lombardiet eller
också Holland.
Af dessa skäl anser jag d t för högst antagligt, om
ock ej fullt bevisadt, alt inga nya arter nu uppslå.
5. En tredje hufvudfråga, som framställer sig, är:
om uppkomsten af den nuvarande växtverlden försiggått på
en gång, eller skett småningom efter hvartannat.
Mycket synes mig lala för det sista alternativet. —
Jordens yta blef ju först småningom, efter åtskilliga
höjningar, tjenlig för växter alt gro deruppå, och
beskaffenheten af jordgrund och klimat var ju olika i olika
delar af jorden; och det är dock sannolikast att antaga,
det hvarje växtart ursprungligen framkom på det eller de
ställen, hvarest förhållanderna voro de mest gynnsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
