Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
muntra botanisterna till ett utförligt studium af de
växt-geographiska rikena, dessas olika karakterer och de
geognostiska och physiska förhållanden, livarunder de finnas.
Dessa påståenden ma endast anses såsom profpåståenden,
bestämda att närmare undersökas. Derföre endast elt par
ytterligare häntydningar i detta afseende. Det är bekant,
att Nya Holland och södra Afrika utmärka sig genom en
hög grad af mångfald i växtformer och derjemte ega en
stor egendomlighet, medan deremot det cxtratropiska
Syd-Amerikas Flora saknar både mångfalden och
egendomligheten och ej obetydligt närmar sig till Europas och
Nord-Amerikas llora. Denna mångfald kan ej äga sin grund i
viixlernas vandring; ty hiirlill lämpa sig såväl Nya
Holland som södra Afrika föga; emedan det förra är allde-
I? ’
les omgifvet af haf, det sednare på trenne sidor och på
den fjerde af höjder och nakna öknar. Mångfalden kan
ej heller hafva sin grund i klimat-förhållanden, ty dessa
erbjuda, formedelst hafvets större inflytande i den södra
bemispheren, färre olikheter. Skulle dessa märkeliga
förhållanden hos de trenne Continenterna i del södra
halfklotet ej bäst kunna förklaras af historiska skäl? — Äfven
på Nya Holland och Syd-Afrika synas arterna mindre
fallas; äfven här utvisa familier, som måste riiknas till de
fullkomligare, en stor utveckling och blifva mycket
herrskande, såsom Acacierna och Myrtacecrna. Ännu elt: de
flesta saltväxter (halophyter) höra till dc minst utvecklade
femtalsväxler, nemligen till de kronbladlösa, en grupp,
som i fornverlden spelade en större rAle än nu. Skulle
detta möjligen antyda, alt dessa växter höra till en äldre
växtformation, spm just derföre, att dessa växter funnos
vid hafskusten, bäst kunde bevaras under ombvälfningarne.
Det finnes möjligen någon, som anser dessa
undersökningar ovigtiga, såsom ej förande lill något säkert
resultat. Men fäster man afseende vid hvad t. ex.
Petre-factläran var för 50 år sedan och hvad den nu är, så
behöfver man ej uppgifva hoppet att äfven i dessa
undersökningar skrida framåt. Visserligen finnas gränser för
det menskliga vetandet; men endast genom att pröfva,
kunna vi lära oss känna dessa gränser. Naturforskaren
må ej skrämmas af naturens tysta, gåtofulla sphinx, ulan
söka tvinga den att tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
