Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
slägtena och sedermera anordna sjelfva Floran efter det nat.
Systemet, så införde fürfattaren i denna upplaga for första gången den
naturliga anordningen, lämpad pä Sveriges och Norges växter. Att
ingeu svårighet härigenom uppstår vid den första examineringcn iir
klart, emedan slägt-klaven lemnar dervid all nödig lällnad; men att
lärjungen, genom begagnandet af <len naturliga anordningen,
småningom och lika som pu köpet skall erhålla vana vid och insigt i de
naturliga familjerna, är lika tydligt. — Hvad vi dock ej kunna
underlåta att dervid anmärka, är all, då inom hvarje familj slägtena
sinsemellan följa i cn naturlig ordning, detta ej alllid ilr fallet med de
särskildta arierna under hvarje slägte; man jemföre t. ex. si. Rumcx,
Salix, o. s. v. Detta vore dock elt consequent genomförande af eu
riktig princip.
Vid ett betraktande af de nyheter, som denna upplaga föreler i
jemförelse med den föregående, skall man icke underlåta att se elt
märkbart framåtskridande. Det hörde nemligen till Dr. Jlartmans
mest utmärkande egenskaper att länge vara betänksam vid det nyas
antagande, men ock snar all. erkänna det, då grundliga pröfningar
utföllo gillande. Del är till följe häraf, som det är vår fullkomliga
OlVcrtvgclsc, atl de differenspuuktcr, hvilka ännu i åtskilliga fall
quar-stå mellan 1’rof. Fries’ Summa Vegetab. Scandinaviæ och Dr
Hart-mans Handbok, med hvarje dag skulle blifvit allt färre; ty den
biologiska uppfattning, hvarigenom Prof. Fries’bestämningar äro sä
egendomliga, blef allt mera äfven Dr Hartnians. Vi röja i denna upplaga
många spär dertill.
Man har mol denna Handbok stundom anmärkt alt
artdiagnoserna ej äga den noggrannhet och deu karakter af att vara hvarandra
motsatta, hvilken i sa hög grad är af gagn och vigt vid
artbestämningen. Om detta är sannt, så bör man dock ihågkomma, att
Förfallaren fästat afseende ej blott pä de inom Skandinavien hittills kända
arter, utan jemväl pä dessas grannar, för hvilkas skull det stundom
varit nödigt atl utvidga arlkaraktcrna. Denna method har ock
befunnits nödig vid det stora antal af novitier, som näslau med hvarje
år lilKlulil den Skandinaviska Floran.
Den bok, hvars titel vi ofvan afskrifvit, var Dr Hartmåns sista
arbete; den är lians testamente till alla dem, som med honom älska
den fosterländska växtverlden; der har han nedlagt resultaterna af en
nära 50-årig forskning öfver hvad vårt land eger af blomsterskatter.
Ilade Författaren fåll njula af en lllngre lefnad, skulle dessa
forskningar ofelbart blifvit forlsatla och vi riktade med nya framställningar af
dessas följder. Hvad han nödgades lemna ofullbordadl må vi söka
fylla, sà vidt vi förmå; lians arbeten och hans antydningar skola
dertill blilva oss de yppersta anvisningar.
Den enkla skildring af Dr Hattmans lefnad, som sonen lemnat, är
enkel och värdig. Hvilka bevis på inre kraft, ädelt nit och varm
kärlek atl befordra det sanna och nyttiga finné vi cj af dessa
biographiska dragl Den, som sä lefvat och sä verkat, kan i sanning prisas
lycklig. A—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
