Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I it.4
Deremot uppstår lios växter med >kiflevisa blad blott
elt blad i sender p/i eambial-hjessaii; emedan bos delta
ursprungligen cirkulära blad de särskilda kärlknippena
samla sig ringformigt tillhopa ocli utgöra bela
interno-diets kärlcirkel, bildar det nedtill ensamt sin del af axeln
ocli utvecklar sig upptill, klufvet at en sida, lill skifvà.
Stammens tillväxt genom ständigt nya bladdelar
fortgår på delta säll periodiskt ocli dess spets framskjutes
således ej oeb förlänges i jemn progression, utan den
sammansättes småningom af bela leder: blad födas
beständigt i blad, hvart och ett bildande sill internodium.
Denna lag återfinner nian äfven i knopparne, hos hvilken
siam som helst. Genomskär man nemligen en sådan knopp
i axelris direction, så finner man, all alla bladämnena
framgå ur och sammanflyta med caiiibium och inlet spär
till någon .axelspets är att upptäcka mellan de üinersla.
Så snart det nedersta bladet börjat utvecklas, uppstår ell
nylt från eambii-hjessan i dess vinkel; deuna är således
ej att anse såsom axelns spets, ty den* är alllid liigrc än
bladet och till inre byggnad myckel spädare än denna;
dessulom visar sig den unga stjeikledens början alllid
innanför den äldre, först längre fram framskjutes
densamma.
Bladens i sljelklederna nedåtgående kärlknippen
fördela sig derstädes sä conslanl, alt för delsamma bestämda
malhematiska lagar gifvas, olik för olika familjer och släg-r
ten; der förekommer intel kärlknippc, som ej kan
hänföras till sill blad, och hvarje inlager sin gifna plats.
Der bladen — hvilket dock ganska sällan är fallet —
liksom colyledonerna bestå af ell enda kärlknippe, synes
den lag vara rådande, alt dessa kärlknippen först gå rakt
ned och slutligen förena sig med kärlknippena från de
blad, mellan hvilka de sjelfva uppkommit och med hvilka
de alternera, och ej med dem, hvilka sitta rakt öfver.
Men ofta hade hvarje blad trenne kärlknippen, i hvilket
fall (såsom hos Mescmbryanlhemum) det andra bladparets
tredubbla kärlknippen löpa ned mellan bjerthladens, så
atl hvarje bladpar får sin egen särskilt||a kärl-ring; bos
andra deremot skilja sig de enskildta kärlkriippena från
hvarandra och lägga sig alternerande mellan hvarandra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
