Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ff|
».’tdnii mängd, all de gåfvo hafvet et) brun färg. De äro ock af
sjömännen olia bekanta under namn al sjö-sågspiin, hvilken benämning
tydligen angifver i hvilka massor de stundom förekomma. Men ej
allestädes var det samma art; författaren 1’ann 5 arlcr, som höra
hänföras till 2 eller 3 slägten al Oscillatoriernas familj. — I sammanhang
härmed anlvdes, huru genom ofvannämnde iakttagelser del blir en
följd, alt det missförhållande, som egt rum mellan massan afbekanta
djur och växter i hafvet, härigenom försvinner; växterna, ehuru
mikroskopiska, äro derstädes troligen öfverallt närvarande, och det blir
deraf klart, att all djurisk föda, äfven i hafvet, härleder sig Iran växtriket.
2. Om Mexicos .troideer af F. T. i c b m a n. — Till den
tropiska Zonens mest karakteristiska växtformer hörer bland andra äfven
Aroideernesfamilj. De stora, herrligt formade, saftiga, oftasL fleråriga
bladen, som förekomma bos denna familj, antyda nödvändigheten af
en beständigt liög temperatur, i förening med mycken fuktighet. Det
är dock som lialfparasiter de hufvudsakligast uppträda och med sina
talrika luftrötter klänga sig fast vid andra vävters slammar och
grenar och än dana stora tufvor pä skogsträden (Pothos, Anthurium) än
med de obegränsadt förlängda uppåt slingrande rotstockaine liksom
bilda en väfnad ofvanpå de ofantliga stammarne, som till en del
skylas af de nedhäugande, glänsande bladcH (Monstera, Pliilodeudron,
Syngoninm), orli derigenom framkalla bilden af den outtömliga
fullhet i vegetationen, som utmärker ett äkta tropiskt landskap. Också
är det jemförelsevis blott få representanter af familjen, hvilka finnas
utom vändkretsarna.
För närvarande äro 201 Aroideer bekanta; häraf tillhöra 135
arter Amerika, netnl. 23 Nordamerika, 17 Westindien, 105 Sydamerika;
5 äro gemensamma feil- Westindien och Sydamerika, en för Norra och
Södra Amerika, 1 för IS’. S. Amerika och Westindien. — Frän Mexico
uppräknar nu Förf. 27 arter, hvaraf blott -t voro derstädes förut
bekanta, och hvaribland befinna sig 10 nya arter och ett nytt slägte
(Hydnos/achyon Liebm.). — Lemna minor finnes äfven på
stillastående vatten i del Mcxicanska höglandet derstädes!
3. Om H/iizomels Jiygning hos Primula auricula og
clii-nensis. Af Chr. Vaupel. — Kärlknippena hos Aurikcl-rhizomet
äro spridda mellan do stärkelsefyllda cellerna likasom i en palmstam,
utan tendens att dana sammanhängande ringar, üetla förhållande
ändras ej med ären, utan igenfinnes hos 2—3- och fleråriga rhizomer.
Kärlknippena uppstå samtidigt med bladen endast i loppen ; på andra
ställen i växten äger ingen utveckling af kärlkuippen rum, nemligen
icke i peripherien, hvarföre man om detta rhizom kan säga
detsamma, som om PalmslamtnCH, neml. alt kärlknippena hafva en
begränsad utveckling.
Dessa egendomligheler i utvecklingen återfinnas hos rhizomet af
Primula chinensis. Det tillväxer endast i toppen och ej i
peripherien, alldeles som de monokotyledona växterna. Deremot äro
kärl-knippcna, hvad deras anatomie beträffar, ej frtrlagde efter monokoty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
