Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Hartmans Hanclb. i Skand. Flora, iir dock denna växt., »alt
döma efter clt af Förf. meddeladt ex., en form af Festuca
elatior». — Slägtet Festuca liar dock blomställning,
blom-slerfäste, axens rigtning, bloniskärmens spets ocb nervatur
samt fruktbildningen lielt annorlunda beskaffad.
Glyceria conferta har dessutom (Fr. Mant. 131. p.
476) blifvit jemförd med Sclerochloa liorreri Babingt. K.
B. t. 2797, och liabingt. sjelf yttrar (Jlanual of Brit..
Bo-tany p. 370): Gl. conferta Fr. is probably this plant.
Som jag ej sett något exemplar af denna engelska växt
och figuren i Engl. Botany ej instämmer med vår art,
vågar jag ej yttra mig om bådas identitet eller
skiljaktighet.
Att frän Glyceria skilja GI. maritima ocb distans
under namn af Sclerochloa torde å ena sidan rättfärdigas
af en ganska betydlig olikhet i del yttre, i rot-,
stam-ocb bladbildning och till och med i blomställningen,
å den andra deremot ej fullt bekräftas af säkra
karakteren
SI. Sclerochloa i dess äldre mening har sednast
blifvit sjelft ytterligare sönderdeladt. 1 den engelska Floran
uppförde liabinglon Sclerochloa; maritima, distans, Borreri,
procumbens, rigida och loliacea, Grisebach grundade
slägtet Scleropoa på S. rigida och till detta sistnämnde slägte
hänförer Pariatore i sin Flora Italiana, p. 467, S.
maritima, divaricata, dichotoma, memphitica, hemipoa, rigida
och med ett ? procumbens. Slägtnamnet Sclerochloa
bibehåller han (p. 465) för S. dura, som ömsom hört till
Cynosurus L., I’oa Scop., Festuca Vill, Eleusine Lmk., och
Sesleria Kth. Deremot benämnas (pag. 366) af samma
Förf. Glyc. maritima och distans och således äfven
conferta för Puccincllia, skiljd från Glyceria, som har sina
paleæ tvärhuggna, nedtill örlarladt gröna, utdragna stift
som qvarsilta och böjas tillbaka på den förlängda,
äggrunda, i spetsen rundade frukten, hvars framsida är
genomdragen af en djup längdfåra.
Vi hafva, efter att hafva anfört den ifrågavarande
artens karakterer och skiljemärken från sina samslägtingar,
ej ansett det ur viigen att referera de nya omkastningar,
hvilka dessa arter varit underkastade. Det är en sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
