Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
ur massan af några la förblandade eller förvirradt
be-skrifne former; ja någon gång endast för all vända
artbegreppet på en annan sida, likasom man vänder en
rock eller annat plagg. Man uraktlåter alt fästa
uppmärksamhet vid de förhållanden, under hvilka vexterne
uppträda, och man afledes då från att någonsin inse
or-sakerne till och sammanhanget uti vextlifvets
mångformig-liet. Botanisten hos oss, och på det sätt han vanligen
bedrifver sitt studium, är blolt och bart Phytograph, och
han fruktar att med ringaste sidoblick öfvertyga sig om
orsaken till det ban ser. Ser han cn vextart med
smalare blad än vanligt, eller större blommor, eller en
blomma med till hälften reducerade kronblad o. s. v., allt
delta annoteras noggrant; men att sammanföra hvad vi
härom känna, att genom den vanliga inductionen, —
grunden för all sann vetenskap, — leda sig till betydelsen
häraf, nödvändigheten och sammanhanget dervid, ni. m.
dylikt, dertill sakna vi inom den högre vextverlden nära
nog alla spår. (Læstadius!) Så t. ex. hafva vi inom
Lafvarne, i detla hänseende vackra serier af analoga former;
— bland Svamparne likaså, och om dessa ännu lill
deras betingande orsaker lill en del ännu stå oförklarade,
så känna vi dock dessa varielet-serier, och de former,
under hvilka dessa arter framlräda. Så är dock icke
förhållandet inom de högre vexlernes område. Man
nöjer sig med att hafva begränsat arten, och man räds att
ens omnämna alt denna väl kända och skarpt begränsade
art undergår någon enda, af vissa eller tillfälliga
omständigheter föranledd, förändring.
Enligt min öfvertygelse vore arternes enskilda
studium elt af de mål, hvartill botanisten för närvarande
kunde och borde vända sig. Botaniken, fruklar jag, eljest
dör genom sin egen ensidighet, — och ensidigheten alt
endast vända sig lill ett enda mål: — den yttre
diagnostiken. Det vore af en oändlig vigt, ej allenast för
botaniken sjelf, utan för alla de grenar af
nalurvelenska-perne, som hafva beröring dermed. Så t. ex.
Agrono-mien: — landtbrukaren ser sina åkrar bevexta med vissa
ogräs, af botanisten får ban veta deras namn och yttre
beskrifning, men bestämdt icke mera; genom en tillfällig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
