Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Botaniken sjelf skulle i alla afseenden hafva största
vinsten. Den blefve ieke uti dessa traklbcskrifningar ett
dödt register, ej heller skulle den visa oss detta skarpt
markerade, diagnostiska ansigte den nu företer. (DctLa
klandrar jag väl ieke, men det felar fyllighet, —
formerna, — som skulle ge lif och rörlighet i uttrycket.)
Man skulle kunna lära sig känna vexterne,, — nu känner
man dem knappt till kläderne, och dertill föga annat än
i hvardagskläderne.
Man skulle, enligt mitt förmenande, aktgifva pä hvarje
särskild arts vexlande former; pä de habiluela
förändringar den undergick under de vanliga agenticrnes
inflytanden. Hvilka förändringar undergä ej de vexlcr, hvilka
bekläda en fjellsida? — man har svärt att återfinna
deras ursprung. — Under hvilka former framträda ej
samma vextarter, då de öfverläcka ett slättlands flacka
hedar, eller förete sig i skogarnes dunkla och kalla
omhuldande? — Hvilka förändringar undergår den eller den
vextarten, då den, spridd här och der, förekommer
inströdd i andra vegetationer, eller då den uppträder i
en väldig massa, beröfvande andra vextarter plats och
näring ?
På ett ungefär få vi vanligen af botanisten svar
härå; med allmänna, disciplinära satser afvisar ban
vanligen dessa frågor, men söker ej lösa dem, än
mindre gifva factiska svar. Det är i ena fallet fjellvexter, i
ett annat mager jord, eller i ännu andra trädens skugga
eller skyddet för vindarne; allt orsaker, som framkalla allt
detta, och dermed har botanisten intet alt skaffa — om
icke derföre, alt någon ny art skulle dölja sig deribland
— Men när någon gång man finner just samma
vextfor-mer t. ex. i fjellens grannskap — och sedan långt ned
på slättbygden vida skiljd från alla fjcllets inflytanden, —
hvaraf dä dessas framträdanden? — Hvaraf orsakas l. ex.
nässlornes uppträdande, först vid gårdarne och bebyggde
ställena, och sedan i lundarnes skugga, eller i
slen-hoparne, och eljest blott sparsamt här och der visa
sin tillvaro in poteslalc? — Hvaraf Odontites rubra och
Matricaria inodora — på våra åkerfält och derifrån
egendomligt uppträdande på hafsstränderne? ulan att anföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
