- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1851 /
118

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lili

mindre mängd, eller under helt andra lormer? — Skulle
det väl hlott vara brist af frön, eller af ett annat för
oss nästan omärkligt klimatförhållande, som orsakar
detta? — Nej, förmodligen icke. 1 närmaste trakt se vi
samma vextarter åter; frön kunna sålunda knappast
brista; klimatförbällanderne se vi väl mångenstädes orsaka
mångfaldiga afvikelser, men just liär icke, der vi
åtminstone i nogaste mån, ej äro i stånd alt lägga ett sådant
förhållande i factisk dager.

Yexterne äro fästade vid jorden; de kunna således
förmodas vara beroende af dc näringsämnen, som
jordlagren erbjuda dem, eller af beskaffenheten af det ställe
(sedes), hvarvid de äro fästade. Vi se äfven detta till
en del besannas. T. ex. Saltvexter, Ruderatvexler m. 11.
Mången gång öfvergifver oss dock denna
förklaringsgrund. Så t. ex. förekommer Scdum acrc på våra
berghällar, på torftakcn, sandhedarne och i stor miingd äfven
på hafsstränderne, utan att nämna alla andra lokaler.
Hvilka betinganden äro nu gemensamma för dessa alla ? —
Tiissilago farfara, så vanlig på inergel och kalkhaltiga
leror i Upland, Weslmanland, Uslergötliland o. fi. st., att
man deraf tagit sig en säker ledtråd vid uppsökande af
mergellager, förekommer dock bland annat på Dalclfvens
sandiga stränder i Transtrand, der knappt spår till kaik
kan upptäckas och der leror icke cn gång på mils
afstånd kunna uppsökas. Många dylika exempel stå äfven
att anföra.

Man söker helst gemenligen orsakerne till det man
vill förklara i de förhållanden man icke känner.
Dagliga erfarenheten visar oss mångfalldiga exempel af denna
art. Naturforskaren får icke lära sig samma sed. Så
litet som möjligt far ban söka orsakerna aflägset och i
förhållanden som ban cj förmår granska, mäta eller
försöka. När han angifvit sina forskningar rent och utan
fördomar, när ban anfört facta och icke sina egna
för-menanden, är det mången gäng nog; det är ej en allom
gifven förmåga alt genomskåda tingen och ur dess
phe-nomener framdraga lagarne. Förr eller sednare uppstår
nog den eller de, som förmå sammanfatta och förklara
det factiska; men alt framdraga och sammanföra detta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:34:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1851/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free