Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
skiljda O. clodes yttrar Förf. sig ej vara viss, huruvida ilen
ar att anse såsom egen art, ehuru den i sitt yttre har
något egendomligt; dess blad äro 4—J> mera framstäende
och äfven tle understa lanceltlika, axet kortare,
skärmbladen l.mgre iin ovarium och sporren någol kortare. —
Slägtet Luplwrbia föres till Monoecia.
Sliigtel Carex är kring Hamburg särdeles rikt pà
arter, ncml. 44. Bland andra upptagas följande: C.
pscudo-arenaria Bchb., hvarvid fogas den anmärkningen, att arten
fordrar noggrannaic undersökning; den skiljes frän C.
arenaria genom en spädare rot, smalare blad, knappast
tumslång mllorescens, oftast kortare skärm, som ej når
öfvei axen och genom till större delen androgyna ax;
den är lagväxlare och spensligare, saml liknar pä sätt och
vis C. Schreberi, frän hvilken art den dock skiljes genom
de blekare i spetsen ej feminina axen och de starkt
vingade frukterna; de öfversta 1—2 a\en äro vanligen belt
och luillet hanar och oftast äro de nedersta belt och
hållet honax — hvadan Förf. kommer till det resultat, alt
C. pseudo-arenaria snarare synes vara en form af C.
arenaria. Förf. päslår i en not alt C. ligerica Gav bestämdt
ar skiljet frän C. pseudo-arenaria — något, som ref.
ännu ej med full säkerhet vågar bekräfta. Carex
trico-stuta Fr. och C. lurfusa Fr. — hvilka båda helt säkert
saknas kring Hamburg — anses näppeligen såsom
sjelfständiga arter; G. elytroides Fr. uppföres deremot såsom
växande derstädes, hvilket dock är föga sannolikt; Förf.
har besliimt sin ai l efter de i Herb. Norm. meddelade
specimina, hvilka äro för unga att lemna tillräcklig
ledning och dessutom framställa blott den ena ytterligheten
af arten, medan den lappska torde få betraktas säsom den
ursprungliga typiska. — C. liuxbaumii förekommer kring
Hamburg, likaledes C. /lura, som anses synonym med C.
lepidoearpa, hvilket bestyrker det egna förhållandet vi
flerestädes iakttagit, att var C. (lava synes nästan egendomlig för
Norden, medan den åt södern (redan i Danmark) öfvergår
tdl den form med alhigsnadl liouav och foga (illhakaböjde
frOgöuimespiöl, hvilka karakterisera den s. k. C.
lepidoearpa Tauscli. — Quercut liobur L (pedunculata Flirli.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
