Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
riifolia har ända till 6 linier länga blomskaft, petala ofta
Jinearia aeulissima, och på samma ställe som den träffas
med skaftade blommor i stor grenig vippa och 9 tums
stjelk, förekommer den ofta »caule simplieissimo unifloro.»
Stundom finner man former, som synas stå midt emellan
linariifolia och pulchella: med bladen jemnbreda — syl—
lika på samma enkla enblommiga 2 tums höga stjelk.
E. pulch-, vanligen foliis ovalibus, varierar ganska ofta med
smalt-jemnbreda, och blomfodret än af halfva och än af
fullkomligt bela pipens längd. Blandad med de öfriga
växer på stränderna en liten högst fin enblommig % tum
hög form. Erythræa Centaurium synes slå midt emellan
linariifolia och pulchella, hvilka derifrån likasom på skilda
vägar och på olika sätt utveckla sig — eller stå främst
och till de olika delarne fullkomligast, hvarifrån de andra
gradvis nedstiga — och, som jag tror, icke kunna
specifikt skiljas ifrån deri. Mina observationer på detta lilla
vackra slägte vilja sluta sig deruti, att E. pulch. och linar.
blott äro former af hvarandra på olika tider: — att E.
linar. är bienn (D:r Hartman och Professor Koch anse
den annuell och Prof. Fries för perenn) och är hufvud—
formen för pulchella, så alt E. pulch. simplex är en form
som helst förekommer l:sta året och ß ramos. det 2:dra.
(Prof. Koch beskrifver endast formen ramosiss. och deri
som bienn.) Utan alt ingå i någqn närmare förklaring
härpå, har jag endast velat anföra min mening för alt
kanhända gifva anledning lill en noggrannare och äfven
behöflig undersökning, emedan Förfl’:s åsigter öfver detta
slägte äro mycket olika. På Öland, der alla arterna och
formerna finnas tillsammans på fuktiga ställen, åkrar o. s. v.
och der de äro högst frodiga, — der observerar nian
lätt deras mellanformer och utveckling steg för steg.
3) Orchideæ tydliggöra kanske mera än några andra
växter de bäda ställenas likheter eller skilnader, alldenstund
de mera än någon annan ådagalägga grundens
beskaffenhet. (»Mirum qvantuin Orchideæ solo magis quam climati
se accornmodant.» Wbg.) — De uppehålla sig helst vid
sjöar och i närheten af hafvet, hvarföre de utmärktaste
formerna anmärkas i kustprovinserna. Då vi nu kanna de
Öländska arterna af denna familj, kan det vara på sia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
