Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
tare trakter tätt och ofta utkomma. Dylika förteckningar
Ii al va na turligtvis i allmänhet icke sjelfva nägot
vetenskapligt värde, men de utgöra ett medel för vetenskapens
all-mänfförande; och den som vill ändamålet mäste också
■vilja medlen. Som en följd af vetenskapens
allmängörande är åter, alt flera tillfällen yppas för ynglingar, som
ega fallenhet, att komma till medvetande af denna
fallenhet, hvilket först framkallar nybörjare, och sedan
botanister. Alt en del nybörjare upphöra med sina botaniska
studier bör hvarken oroa eller föi undra, ty andra
vetenskaper och föremål böra äfven få utöfva sin
dragningskraft; men att flera ihärdiga skola finnas bland ett större
antal nybörjare an bland ett mindre, torde ingen vilja
bestrida. Om äfven bland dessa ihärdiga allt för få skulle
kunna uppnå rangen af vetenskapsmän, så bör dock
samma förhållande der ega rum, som nyss nämndes, och
resultatet blifva, att ju flera nybörjare kunna framkallas, ju
flera skola botanisterna blifva. Vetenskapens furstar böra
icke eller ogerna se ett sådant förhållande, ty om de
mindre utmärkta botanisterna just ej kunna arbeta i
jemn-bredd med dem, så kunna de dock draga strå till den
byggnad, som de utmärktaste böra uppföra och det hela
derigenom blifva ett samfäldt arbete.
Mången torde anse det föreslående vara alldeles
öfverflödigt, såsom bevisande, hvad som förut är klart och
tydligt. Sä synes väl äfven oss; men sanning är det, att
ganska utmärkta personer finnas, som skulle anse för en
lycka om dilettanternas slägte kunde ulödas. De måtte
dock hafva glömt, att dilettanterna och de små
botanisterna just bilda den äng, der praktblommorna skola
sökas, om man vill finna några.
Ehuru mycket mera vore alt härom säga, vilja vi
uppskjuta detta till något annat tillfälle, för närvarande
nöjda med alt, fastän i korthet, hafva fatt gifva våra
åsigter tillkänna.
»Nerikes Flora» utgafs första gången 1831 af
dåvarande Collega Scholæ i Örebro, Mag. Gellerstedt, och har
allt sedan begagnats i skolorna derstädes. Sedan den
utgått ur bokhandeln, har behofvet af en ny upplaga gifvit
sig tillkänna, och då författaren var hindrad att sjelf om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
