Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151)
S. vind . . 8x5 = 40 dagar
S.O. .. . 5x5 = 25 »
0. » > . 8x5 = 40 n
N.O. » , . 6x5 = 30 »
N. » . . 9x5=45 »
N.V. » . . 6x5 = 30 »
Y. » . . 10x5 = 50 »
S.V. >» . . 16x5 = 80 »
Lugn . . . 5x5 = 25 n
Summa dagar 365 = ett år.
Fullkom]igt biåsfria dagar inträffa sällan. Stundom
händer om sommaren, att S. vindar äro kalla och N.
varma. Högst menliga för såväl helsan som för
rågbrod-den äro de om våren nästan alltid förekommande skarpa
N. vindarne. De mest rådande vindarne om vintern äro
N. O. med högt barometerstånd, om sommaren S.Y.,
dernäst N. V.; de öfvergå lätt till storm, då på den förra
vanligen följer regn. N. och N.O. om vintern förkunna
och underhålla köld; S. O. har alltid regn, N. torka. De
svaga S. Y. vindarne börja om morgonen, växa till och
aftaga sedan, dä de efter solnedgången upphöra.
Derjemte har man trott sig finna, att den mesta blåst
inträffar på söndagar och om nätterna.
Med undanlag af de i sednare lider infallande
allmänt regniga åren, är nederbörden vida mindre, än i
fasta Finland, om också nederbördsdagarna närma sig till
antalet. Nederbörden är högst ringa hela våren och
början af sommaren, men kommer stundom till öfverflöd vid
rötmånadens början. Under den ena delen af hösten
faller vanligen ymnigt regn, den öfriga är ovanligt vacker
och mild. Efter vinterns olika beskaffenhet är äfven
nederbörden olika. Den första snön, som högst sällan
faller i slutet af Okt., och äfven den, som faller i
Skorpionens tecken, blir aldrig varaktig, förr än in i Dec. eller
Jan. Någon gång faller snö öfver bela vårsådden, men
utan skada. Årl iga nederbördsdagarnas antal varierar
mellan 120 och 160.
I sammanhang med det föregående slår vatlnets
stigande och fallande, hvars olika ståndpunkter skilja sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
