Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
är deraf förfärdigad. Bladet eller klingan, som bör vara
orörligt fästadt uti ett trädskaft, mäste vara vid pass en
fot lång, från basen till spetsen lika bred och tvåeggad.
Den kan antingen förvaras i portören eller ock instickas
uti de märlor, hvarvid remmen eller bandet är fästadt.
Då den skall begagnas, nedstickes den i marken på en
eller annan tums afstånd från växten som skall
uppgräf-vas, hvarefter man skär en cirkel omkring densamma och
upplyfter växten med vidhängande jordtorfva. Jorden
frånskiljes genom skakning eller bultning, eller, om detta
icke lyckas, genom tvättning. Detta bör ske der växten
insamlas, på det att man icke skall belastas med onödig
börda eller smutsa de öfriga växterna. Då gräfknifven
icke kan hållas nog hvass, är det nödigt att dessutom
medföra en fällknif, hvarmed grenar och större eller
hårdare växtdelar kunna afskäras. För neddragandet af högt
sittande trädcjvistar och uppfiskande af vattenväxter är
vanligen en kryckkäpp tillräcklig.
Det är alldeles likgiltigt på hvilken tid af dagen man
insamlar växterna. Vanligen har man ansett det vara
ofördelaktigt, alt insamla dem på morgonstunden, då de äro
fuktiga af dagg, emedan de skulle svartna under
torkningen, hvilket äfven skulle blifva händelsen, om de
iu-samlades under regnväder; men ingendera medför den
uppgifna olägenheten, såvida nödig omsorg egnas åt
inläggningen och torkningen.
För insamlandet gälla följande reglor:
1) Tag icke de första exemplar som påträffas af den
växt du önskar inlägga, utan se dig först omkring, om den
icke växer ymnigt i grannskapet; och utvälj, sedan denna
undersökning är gjord, de skönaste och fullständigaste
exemplaren. »Det bästa nr godt nog åt mig» var Hoppes
valspråk i delta afseende; och om ban påträffade en
intressant växt, så plägade ban nedsticka sin käpp i
marken bredvid densamma såsom igenkänningsleckcn.
Derefter genomsökte han den deromkringliggandc trakten, för
att se, om ban icke kunde påträffa ännu bättre och
skönare exemplar, hvilka då, framför alla andra, åtnjöto äran
att få inflytta uti hans portör. Den som insamlar hvad
ban först ser, borlspiller ofta onödigtvis mycken tid, i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
