Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
begrepp iiro nedlagda. Del innebär blott ett tvifvel om
huruvida någotdera begreppet kan sägas vara absolut grundadt
i naturen och sedan de öfriga i afseende på sin
bestämdhet detta underordnade; huruvida sålunda i naturen kan
sällas någon strängt begränsad enhet (slägt- eller
artbegreppet) och om icke en sådan sträng begränsning är
ett brott mot den gamla, endast genom missförstånd
någon gång bekämpade satsen: »Naturen gör intet språng»,
hvilken räll fattad är liktydig med: det gifves en stor
omfattande och inneboende enhet i naturens oändliga
mångfald.
För alt emellertid icke sväfva omkring allt för vida
bland framkastade tvifvel och allmänna salser, ma vi gå
ut från del antagandet, att intet af naturens i
växtsvste-merna använda formbegrepp (art, slägte, familj o. s. v.)
är salt såsom någonting absolut begränsadt, och derefter
se till, hvarest man sannolikt bör finna den sökta
begrepps-enheten, d. ä. hvilketdera af ofvannämnda begrepp,
som är det minst relativa eller, med andra ord, renast
grundadt i naturen sjelf. Härvid har man, såsom vid all
induktiv forskning, att sliga från mångfalden uppåt.
Motsatta vägen leder till att antaga individerna (Knopparne,
gemmæ) såsom formenheler. ■— Följande den antydda
stråleri föres man äfven genom en begränsad och ung
erfarenhet, — understödd af den ledning erkända mästare
a
lemnat i sina arbeten öfver den angenämaste af alla
vetenskaper — bestämdt till samma resultat, som »princeps
noslræ scientiæ» Unné och sedermera Elias Fries
uttalat, nemligen all slägt-begreppet är det mest naturliga,
alt sålunda den sökta begrepps- och form-enheten
klarast uppenbarar sig i hvad man benämner ett slägte
(genus). Delta framgår äfven som en nödvändig följd af
den hiir framkastade analogien emellan djurens
embryo-logie och växternas morfologie, hvilken analogie äfven
innebär flera antitheser i likhet med de flesta öfriga
förhållanden mellan djur och växter. Djurens slägten och
arter bestämmas, sedan embryon- och foelus-tillståndet
slutat, och blifva derföre så distinkta. Växternas slägten
bestämmas genom befruktningsdelarnes bildning, sålunda
under sista och högsta stadierna af utvecklingen. Växten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
