Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Den vanliga Linaria vulgaris, som genom axelns och
bidelairnes starkare utveckling å den ena sidan fått sin
oregelbundna maskeradt läppformiga krona med en sporre,
visar, såsom kändt är, ofla nog å gynnande lokaler en
sträfvan till regulier form, i det den genom utbildande
af unda till 5 sporrar i progressiv rigtning så alt säga
reglerar sin genom ensidighet oregelbundna form. Vid
Foxerna i Walle härad Westergölhland trullades för
några år sedan 2:ne exemplar af nämnde växt, hvilka
också blifvit regelbundna, men hade i regressiv rigtning
o ’ o o o
sökt uppnå typisk form. Rot, stjelk, blad, blomställning
och foder voro alldeles lika bildade som vanligt, men
blomkronan och ståndarne hade naturen återställt från
dess otypiska form och antal. Dessa båda exemplaren
voro nemligen utmärkta genom: Corollis omnibus omnino
regularibus, gamopelalis, patenti —campanulatis, quinque—
parti tis; staminibus 5, æqualibus, corollæ insertis.
Frukten hade vanlig bildning. — Öfvergången från So/anaceæ
till Personatæ är coristarit i naturen förmedlad genom
Verbasceæ, och slägtskapen mellan de nämnda familjerna
är i många fall alldeles klar och tydlig. Ett ytterligare i
nära nog bokstaflig mening påtagligt bevis härpå har
naturen sjelf omedelbart gifvit genom det tillfälliga
frambringandet af denna typiskt regelbundna Linaria, soin till
sina blomdelar belt och hållet återgaf Solanaceernas
grundform, med någon dragning åt den bildning af
blomkronan, som man finner hos den analoga familjen
Polemonia-ceæ, — en liten fingervisning på att naturen vid sina
alsters gestaltning aldrig förfar godtyckligt, utan troget gör
afseende på så väl växtens affinitet som analogie. — Af
Drosera rolundifolia förekomma på torlmossarne inom
Skärfs socken af samma liiirad tvenne former: den ena
och vanligaste med enkel blomstängel uppbärande en
ensidig klase; den andra åter har stängeln delad just der
blomklasen börjar i *2 eller flera grenar, som hvar för
sig bilda ensidiga blomklasar, och i grenvecken sitter
alltid ön ensam blomma eller ock stundom ett ensamt blad,
till f orm och hårighel alldeles lika med rotbladen. Dessa
sistnämnda tendera mera till en omvändt bjertlik gestalt,
då deremot den enkla formen af arten företrädesvis har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
