Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som på egen hand, utan andra hjelpmedel än vanligen
tillgängliga monografier, försökt att bestämma dessa arter,
liar säkert i många fall erfarit vanskligheten af ett sådant
försök. Orsaken dertill är att söka i en ännu bristande
kännedom om arternas hela form-omfång, samt om
karakterernas relativa värde och betydelse såsom
artkännetecken. Många sådana, som vanligen uppgifvas säsom
»konstanta», äro ingenting mindre än detta, t. ex.
kronbladens form och färg, stiftens dito, fruktens och
årsskottens beklädnad, de sednares rigtning (som ofta beror
på lokala omständigheter. Skillnaden mellan caulis pro—
cumbens och prostratus, på hvilken man grundat tvänne
artgrupper, är onaturlig och fullkomligt opraktisk),
stipler na, bladens antal, serraturer och konsistens, m. m.
Denna karakterernas obesländighet är isynnerhet märkbar
hos Corylifolii, hvilkas bestämmande derföre företer de
största svårigheterna. Vi förmoda att några anteckningar
häröfver kunna gagna nyböijaren.
1. R. cory/ifolius. Årsskotten rundade eller
trubb-kantiga och mot toppen något fårade, med glesa 1. tata
taggar, — bladen tunna, under gröna 1. läderartade,
under gråludna, plana 1. skrynkliga, ojemnt enkelsugade 1.
duhbelsågade, blad^kaftstaggarna svaga och räta 1. starkare
och böjda, — fodret utvändigt grönt 1. gr.dudet,
slutligen nerböjdt 1. upprätt, — kronbladen omv. äggrunda 1.
äggrunda, — stiplerna bredt lancettlika 1. lineära, —
frukten glatt 1. småluden, — stift gröna 1. röda.
Aum. Den kursiva stilen utmärker de kännetecken
som karakterisera artens normala former. Men sällan
förekomma dessa ensamma, utan blandade med flera eller
färre af ofvan angifna afvikelser. Af dessa sednare
förekomma dock några oftare tdlsammans och bilda då en
ganska egendomlig form, hvilken vi förmoda vara Smiths
ursprungliga R. corylifolius (i FI. Brit.), och är utmärkt
genom tjocka under gråludna blad med något krökta
taggar, upprätt fruktfoder, röda stift och sammansatt
vippa. Denne förekommer på några ställen i södra
skärgården och synes vara en från Smiths sednare (i Engl.
FI.) väl skild art.
2. Ii. pi uinosus. Ehuiu utmäikt i sina hufvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
