Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
voro sä väl till habitus, som genom för dem gifna
ka-rakterer väl skiljde från II. alpinum L. genuinum och från
hvarandra och intet enda exemplar visade här någon
medelform dem emellan. Skulle vi på grund af det på
detta enda växtställe sedda fälla ett bestämdt
omdöme, sä tvekade vi icke alt genast skilja H.
melanoee-phalum som egen art, men i Herjeådalen hafva vi sedan
sett så många former kring 11. alpinum, att vi blifvit
något tveksamma, hvarom mera nedanföre. Längre in i
björkskogen förekommo desamma: II. a: fuliginosum,
fullkomligt lik den vid stranden; II a: melanocephalum i en
forma elatior, till karakterer öfverensstämmande med deri
mindre på gräsmarken. Dessulom funnos här en typisk
II. murorum L. Fr. och II vulgatum Fr.
Yid Neelfven började hemfärden från högfjellen nedåt
Funnäsdalen. Vi gingo i en krok ål vester till Stuedalen
och derifrån till Ljusneelfvens källor, hvilka ligga kring
stora Skarstöten och Haftorstöten, på hvars spels
gräns-röset emellan Sverige och Norrige är upprest. Under
denna sista vandring mellan Stuedalen och svenska
gränsen träffades i Norriges björkregion Koenigia islandica L.,
hvilkel särdeles förvånade mig, då jag förul ansett denna
växl förekomma endast på de mest upphöjda delarne af
fjellryggen; saml i dess alpina region: Uypnum sarmento—
sum Wng. och Sarcoscyphus Ehrhartii Corda. På södra
sidan om Haflorstöten trädde vi inom Sveriges gräns, men
gingo genast öfver åt den östra, hvarifrån vi ämnade
bestiga och undersöka fjellel, — Haftorstöten eller, såsom
den ock kallas, Ljusneslölen, som ej förut blifvit
botaniskt undersökt, är ett lägre fjell, hvars fot till stor del
upptages af sänk mark och hjorlronmossar. Den svenska
d. v. s. den östra hälften af detsamma är omgifven af
gles björkskog. Således beläget på gränsen mellan
subal-pina och alpina regionen, har det en ganska vacker
blandning af arter från dessa begge områden, men eger ej
några högre fjellväxter. Bland härstädes anmärkta arler
må nämnas: Vahlodea alropurpurea Fr., Poa nemoralis:
glauca Hn., Fesluca ovina: vivipara, Calamagrostis phrag—
mitoides Hn., Gentiana Amarella: Ungulata (Ag.),
Campa-nula rotundifolia: alpicola Hn., Convallaria verticillata L.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
