Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
anför skiljaktigheterna emellan mina och andras
observationer, ulan att pä ringaste vis derigenom vilja påstå att
andras äro felaktiga och blott mina riktiga. Hvilka som
äro det ena eller det andra mest, öfverlemnar jag gerna åt
competenta domare alt afgöra och bemödar mig endast
att rikligt uppfatta och riktigt framställa de naturföremål
jag studerat. Hvad Rubus-arterna specielt vidkommer, så
torde beskrifningarnes olikheter lill en del härröra af
formernas möjligen olika uppträdande i olika delar af
fäderneslandet.
Rubus fruticosus L. beskrifves hafva fårad stam. Detta
har jag aldrig sett på någon form af denna art, hvarken
här eller annorstädes, och äfven Doc. Areschoug säger
att de skånska formerna sakna fåror på stammarne.
Vanligen har jag funnit dess stam med släta, men stundom
med slrimmiga sidor. Detta sednare tillhör mest forma
littoralis, hvaremot det förra utmärker skogsformen.
Rubus subereclus Anders, säges (af Arrhén.) hafva de
två nedersta småbladen »sessilia» och man har äfven
derigenom sökt skilja den från R. fruticosus; men denna, såväl
som dess andra karaklerer, är underkastad så betydliga
förändringar, att jag sällan funnit denna form med
oskaftade blad. I Bot. Not. 1844 p. 86 anföres alt den »har
gemensamma bladskaftet tydligt femkantigt, nästan fåradt»;
men detta är ingen karakter, emedan alla Rubi hafva
gemensamma bladskaften mer eller mindre kantiga och öfre
sidan stundom djupt fårad.
Rubus a/Jinis säges hafva »stam, taggar och blad som
R. fruticosus; vippan sammansatt.» Jag har alltid funnit
stammen fårad, vanligen laggarne raka, vippan sällan
annat än enkel. Sådan är ock Areschougs skånska art och
sådana de ex. jag har från Stockholmstrakten. En form
från Hall and beskrifver Herr Lindeberg (Bot. Not. 1850,
p. 29) hafva »mycket sammansatt vippa»; men den torde
tillhöra sällsyntheterna och ingalunda vara artens typiska
form.
Rubi thyrsoidei vippa säges vara nästan enkel,
cylindrisk. Sådan R. thyrs. bar jag aldrig tagit hvarken bär,
i Calmar län (t. ex. vid Calmar och Westervik) eller på
Olarid och troligen är den icke sådan i östra Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
