- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1855 /
15

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IS

Hvad som visar sig hos lefvermossorna och
blad-mossorna, eger äfven rum hos algerna och utväxterna
(Protophylerna) eller de sa kallade encelliga algerna.
Betrakta vi tle sistnämnda först, så visar redan den
systematiska forskningen hos dem tydligt nog, alt hon (inner
och uiåsle finna alla kännemärkena för dessa erikla växter
uti deras cellform. Ej annorlunda är del hos do
egentliga algerna. Oafsedt Kützings och andras förtjenstfull
forskningar visar Jcssens monografi öfver slägtet Prasiofa
på det klaraste betydelsen af cellbyggnaden för
klassifika-lionen. Arter, hvilka, liksom hos slägte t Prasiala, efter
deras yttre knappt skulle kunna särskiljas, söndra sig
genom betraktandet af cellnälet lält och säkert såsom
bestämdt skiljda. Det är utom all fråga att principen om
cellbyggnadens iakttagande äfven måste hafva sin riktighet
bos svamparne, lafvarne, skafgräsen och inallegräsen
(Eqviseta et Lycopodià), alldenstund ju i olika familjer
icke några olika lagar gälla, utan en och samma
formbildande urlag herrskar, endast modifierad efter familjen,
slägtet, gruppen, arlen o. s. v. Visserligen blifver
fullföljandet af denna princip allt svårare, ju högre upp man
stiger emot fanerogamerna; axeldelarne blifva köttigare och
ett iakttagande af cellhyggnaden blifver detsamma som en
anatomisk undersökning; men här mötes systematikern
lyckligt af en annan omständighet. Om nämligen äfven
bladdelarne äro svåra för iakttagelsen, sä eger dock
växten icke sällan äfven andra slags bladartade organer,
hvilkas byggnad är vida enklare. Jag menar håren, körtlarne,
skärmfjällen, (»palcæ») o. s. v. Den betydelse, som de
enkla bladen hos cellväxterna egde i och lör
klassifika-tionen, öfvertaga nu dessa organer i bladens ställe. De
måste göra detta till och med, enär det är en djupt
grundad naturlag, alt det bela är likt sina enskildta delar.
Den genomgår det organiska riket. Såsom växtens
elementer, cell<erna, så hela växten. Ilon är enligt sin typ,
enligt bela s>ill ytlrc utseende (babilus) endast ett uttryck
af silt inre, hvars sammansättning blott beror på cellen.
Om sålunda tvenne växter, trots all yllre likhet,
verkligen äro skiljda från hvarandra, så måste denna skillnad
klarast framträda i deras enklaste organer, i deras celler,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:34:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1855/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free