Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
bildningar från en växt vilja genast bestämma arten, cet
betviflar jag att någon mikroskopiker förmår eller skill
förmå. Detla ar emellertid ett ämne, som bäst afgöres
genom forskning med mikroskopets tillhjelp bland de böjre
växterna, hvarvid flärdlös och fördomsfri iakttagelse llir
den säkraste domaren öfver allmängiltigheten af Hr K or l
Mullers här framställda åsigt.
Llüeratur-Ofvcrslgt.
tlotanislia observationer. Akademisk afhandling, <om
mrd vidtberömda filosofiska Fakultetens tillstånd kommer att
offentligen försvaras af F. //". C. Areschoug, Filos. Mag. — Pä
Carolinska Akademien den 19 April 1854 p. v. t. — Fund, Beilingska
boktryckeriet, 1854. S:o. p. 1 & 20.
Dessa »observationer» afhandla företrädesvis slägtena
Mentha, Sagina och Rubus, hvarförutan några nya former
af redan bekanta arter, samt tvenne för Skåne nya
växter, neml. Yerbascum 1’hlomoidcs L. och Polygonum
vivi-parum L., omnämnas och definieras. Rörande slägtet
Mentha säger förf.: »De arter, som höra till delta slägte,
äro i högre grad, än de flesta andra växter, så väl till
habilus som karaklerer underkastade förändringar. Vid
knappt något annat slägte är en noggrann kännedom om
växtens bela anlag till den grad af nöden. Om man
derföre blott fäster sig vid de olikheter, som visa sig
mellan särskilta exemplar och förbiser det inilj lande, som
yttre omständigheter kunna utöfva, så skall man erhålla
och har äfven genom elt dylikt förfarande erhållit en
mängd s. k arter, som vid första påseende synas rätt väl
begränsade. Också kan väl knappast något annat slägte
jemföras med delta i anseende till mängden af arter utan
ringaste arträtlighet. Många författare hafva till grund
för arlbegrunsningen lagt hårigheten, blomkransarnes olika
förhållande, ståndarstrangarnes längd m. ni., hvilket allt
blott förorsakas af lokalens ohka beskaffenhet. På
skuggrika fuktiga stallen blir nemligen växten mera glatt,
bladen starkare utvecklade på blommornas bekostnad, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
