Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
samt bladen pà båda sidor gröna. R. thyrsoideus liar
visserligen äfven bladen stundom på båda sidor gröna, men
detta blott undantagsvis oeli till följe af lokalens inflytande.
Se c t. II. Rubi caule arcualo, sæpe piloso el
glan-duloso, fobis caulis foliiferi 5-nato-pedahs, floriferi
ter-natis, foliolis omnibus petiolatis, subtus niveo-tomcnlosis,
panicula composita thyrsoidea, peduneulis dense et
patenter pilosis, sepalis albo-tomentosis fructibus rnaturis
re-flexis, petalis obovatis basi altenuatis, longe unguiculatis.
Denna grupp karakteriseras isynnerhet af sina
livit-ludna sepala, samt temligen långt skaftade småblad,
hvilkas undre sida alltid har en viss benägenhet att blifva
hvitluden. Stammen är vanligen försedd med borst,
glandier eller hår, om man undantager R. thyrsoideus, som
förmedlar öfvergången till föregående afdelning, men
likväl nalurenligast synes böra hänföras till denna grupp.
R. thyrsoideus Wim. caule foliifero arcuato
angu-lato sulcato, aculeis fuscis lerelibus falcatis instructo,
subglabro, foliolis superne glabris, nitidis et planis, infimis
duobus foliolis foliorum rami floriferi subsessilihus,
ex-limo brevius peliolato, låte cordato, axi paniculæ cano—
villosa, aculeis parvis falcatis munita. Flores suaveolentes,
styli sæpe dilute carnei!
R. thyrsoideus Wimrn. 1. c. pag 131; Arrb. 1. c.
pag 28; Fr. 1. c. pag. 165; Hartm. 1. c. pag. 158; Gren.
et Godr. I. c. pag. JJ47; R. fruticosus Whe. et N. ab.
Es. 1. c. pag (24 tab. VII; R. candicans Rchb. 1. c.
pag. 601.
I Skåne har jag blott vid Stenshufvud funnit detta
species och äfven der temligen sparsamt.
Liksom alla de öfriga i denna afdelning bibehåller
äfven denna art på alla de ställen, jag sett den, sin
ursprungliga form och synes ej variera till den grad, som
de foregående arterna. Den synes vara närmast beslägtad
å ena sidan med R. ofinis, å andra med R discolor. Från
R. affinis skiljes den lättast genom sina hvitludna sepala,
mera krökta taggar, samt på undre sidan vanligen
hviil-ludna blad och mera sammansatt inflorescens. Med
afseende på bladens beklädnad förekomma tvenne former,
som dock helt och hållet hero af växtslallels beskafleuhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
