Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
dess gren, sä skola vi finna en öfverraskande anailogi i
delarnes anordning och läge hos häda. De Ivå hlad,
hvilka på stjelken sitta under det hlad, från hvars veck
grenen uppkommer, motsvara småaxets häda gluma» eller
valvæ; bladet, från hvars veck grenen utgår, föreställer
den s. k. palea inferior (egentligen, såsom nyss
anmärktes, en tredje gluma eller valval, och grenens nedre
mellan densamma och stjelken sittande blad, glumellan
(vanligen kallad pulea superior). Delta sistnämnda hlad
är genom den grenens bas inneslutande tränga blaiislidan
liksom inkliinidl mellan stjelken och grenen, så att det
ligger mol stjelken med den ena böjningen (konkavitén)
och omfattar grenens bas med den andra, motsatta. Den
sedinre uppkommer derigenom alt två sidonerver
utbildats under det de andra sidoncrvcrna, jemte bladets
medelncrv, såsom vanligen är fallet, försvunnit under de
närgränsande delarnas tryckning. Vi böra tillägga att
delta samma blad ofta är klufvet i spetsen; de tvenne
starka sidonerverna, jemte frånvaron af medelnerv,
påminna dessutom lydligt om glumellans (= den öfre
paleans) byggnad.
Vi anse derföre att glumellan (palea superior),
oaktadt den iir tvåkölad, beslår af blott el t stycke, liksom
det motsvarande bladet, och att saknaden al mcdclnerv
betingas af analoga orsaker. Hos några gräs har
dessutom sagde glumclla medelnerv (t. ex. hos Coix, hos
han-småaxens nedre blomma), eller iir en-nervig (hos
vissa arter af slägtet Cnjpsis)■
Ehuru man i gluma eller glumella ej kan söka något
motsvarande foder eller krona, så bli dock de flesta
gräs ej alldeles utan blomhylle, ty lika med flera nyare
författare anse vi de hinnaktiga eller köttiga fjäll (lodi —
culæ), som omgifva slåndarnc och omvexla med dem,
såsom en verklig blomkalk, och äro benägna till all
antaga att det ofta förekommande felslåendet af del fjäll
(lodicula), som silter närmast glumellan, uppkommer af
orsaker, analoga med dem som betinga felslåendet af
samma glumellas mcdclnerv. Det kan anmärkas att dà
tvenne af de tre ståndarne felslå, det just är dc som
sitta närmast nyssnämnde tvåköladc glumclla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
