- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1856 /
10

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

»och ar sill egei sjelfständiga mål; men del Sr tillika
»blott ett medel for ett högre, och detta från den lagsla
»Algen, representerad af en enkel cell, till menniskan,
»slutpunkten i den kända skapelsen»

3. MPiirsük till rättelse af .^aetatnorphos-liiran, af
Daniel .tliiller.

Del skulle hur Aara öfverflödigt att utförligt utveckla
läran om vàxl-melatnorphosen, såsom denna i allmänhet
äi anlagen. Jag vill endast vidröra de momenter, der
densamma, enligt min åsigt, icke har uppfattat naturen
ridt och tillika soka framställa huiu jag har uppfattat
förhållandet.

Egentligen ar det åsigten man hyser öfver bildandel
af både Androecium (Filamcnt och Aiithere) och
Gynæ-ciuin (Pistill och Ovanuni), som jag icke kan dela, och
lemnar jag derföre har all annan blad- och
ax-mclamor-pbos å sido, såsom allm.inl känd och som kanske är
oklanderlig.

Man anser med rätta blomman för ett i sin
växtlighet sammanträngd! skott eller hvad som är del samma
för en abnorm utveckling af en knopp, der
sido-orga-nerna uppträda i slulen kransform, i stället för att
normalt rangera sig i spiral. I physiologiskt hänseende kan
blomman betecknas såsom ljusels seger öfver andra i
vävlen verksama potenser. Följdriktigt har man uti
blom-fodret och i kronbladen igenkänt löfhladet i
metainor-phoserad gestalt; men äfven Androecium och Gynæcium
skola endast föreställa ombildade blad, och hela
blomman följaktligen icke vara något annat ön en
blad-meta-morphos.

Men är blomman ell i sig sjelft eller till en punkt
sammantriingdt skolt eller tjvisl, så ligger frågan hell nära:
»Hvarest äro då knopparne, som hos qvislen alltid finnas
i bladvinklarne?» Knopparne äro ju annars växtens
väsentligaste delar och tyckes bladen endast vara till för dem. Att
knoppbildningen alldeles skulle upphöra i blomman är icke
tänkbart; man skulle till och med tro att den bär måste
bli lifligare, emedan i blomman mycket växtlil koncentreras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:35:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1856/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free