Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Hvad äter de underliggande bergar terne (Rochcs
sou-jacentes) beträffar och deras inflytande på vegetationen,
Lar jusl deraf uppkommit den stora strid som for
närvarande pågår företrädesvis emellan Continenlens
växtgeografer. Denna strid ar ej obetydlig — Botanister oeh
Kemister i mängd äro deltagare deri, oeli om det än ej
torde förgå ett årtionde förrän denna fråga hunnit, lösning
till någondera partens förmån, så torde dock äfven för
oss striden ega intresse. Dc arbeten, som de sednare
åren i dessa ämnen äro utgifne blott rörande Tyskland
och Frankrike äro cn stor mängd, och jag måste hänvisa
till originalarbelet, samt sednare utgifne aihelen i denna
väg der de anföras. Bland dessa intaga måhända Ungers
och von Mohls arbeten, båda under titel: Leber den
Ein-iluss des Bodens <5io. förnämsta rummel.
Man torde kunna urskilja 2:ne olika iheorier, hvilka
äro de hufvudsakligaste i denna strid.
’ Den Lenxiska iheorien — påstår, all växterna äro
beroende och Aainkallade af jordlagrens kemiska
beståndsdelar hvarpå de växa, och all vegetationen är ett uttryck
af dessa beståndsdelars tillvaro i jordlagren. Dessa
författare urskilja Kalkväxter, Kiselvuxter, IJumusvüxler,
Ler-jordscüxter, m. fi.
Den physiska t/ieorien — påstår åter att jordlagrens
kemiska beståndsdelar äro underordnade de jordbildande
lagrens pbysiska besLaüenhet och mekaniska fördelning;
samt alt dessa egenskaper hos jordytan just äro de som
betinga vegetationen.
Denna theoris förfäktare medgifva visserligen
exi-slencen af växter som företrädesvis förekomma pä kalkrika
och kiselrika jordmnner, men anse deras uppträdande icke
belingadt af jordens kalk- eller kiselhalt, utan af de
phxj-siska förhållanden dessa ämnen framkalla i jordlagren.
Del yifves visserligen ännu en tredje åsigt — hvilken
dock alltmera försvunnit från stridsfältet — nemligen den
att hvarje geologiska foi mation eller bildning skulle hysa
för sig egendomliga växtarter.
Flertalet af växtgeografer och äfven
agrikuUurkemi-sler hysa i mer eller mindre mån ilen kemiska iheorien;
den pbysiska uter ett vida mindic antal, men tyckes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
