Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
gasso tillryggalagt 13 grader eller inemot 200 geogr. mil
i bredd oeli 5 grader i längd. Vinden hade varit
stående sydlig, ocb som dessa rader uppkomma genom
dennas invetkaii och sargassons utsträckning beror pä
vindens iliålligbet ocb riktning, torde delta vara dess
nordligaste punkt vid denna longitud. Den bredd, inom
hvilken den förekommer, uppgifves olika af förfallarne,
men vanligtvis variera uppgifterna på ett par grader
norr-eller söderut. Hvad dess hingd beträffar bestämmes den
ock något olika. Humboldt omtalar en fucusbank mellan
Bermudas- och Bahama-öarne, men hvilken skall vara
särdeles sporadisk. Johnston har ock i sin stora
physikaliska atlas upptagit Sargassosjön mellan 2 —49" v. fr.
Ferro. Enligt samma författare skulle den mellan 2" och
27° innehafva en bredd mellan 18°,—29° n. br., men
vid 27" v. 1. afsmalnar den hastigt lill blott niondedelen
af sin förra bredd, men vidgar sig sedan småningom, och
bildar likasom ett klubbhkl balte, som framgår inot Ber—
mudas-öarne. En följeslagare åt norra vändkretsen,
såsom en ofantlig brygga mellan Azorerna och Westindien,
mellan Gamla och Nya Verlden.
Frågan om Sargassons ursprungliga växtplats har
varit starkt omtvistad. Kanske till större delen förledda
af dess vanligen trattlika form och förbiseende alla de
andra formerna, hvarunder den ock forekommer, såsom
då den är hoptofvad som en hötolt, hafva flere
författare velat antaga den som en ursprungligen
simmande växt. Humboldt antog, alt den komme från
klippor i hafsbottnen och Agardh tyckes hafva afgjort
frågan, då han *) säger, att han eger växten »affixam».
Vid min genomresa kunde jag ej se något talande
skäl hvarföre man skulle anse den vara en
ursprungligen simmande växt. Nedtill slutar växten vanligen
med en svartbrun spets, stundom med, stundom utan
marken efter afryckning. Stundom är denna spels sned—
skuren, likasom efter en klyfning i en förgrening,
stundom jemnskuren och afspetsad, likasom småningom
förtärd. Stundom lyckades det mig ej att få reda på
*) Spec. Gen. & Ord. Algaruni I, p. 344.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
