Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skandinaviska formen. Hvarenda der framställd karakter passar
fullständigt på vår, hvartill kommer, att ett exemplar från
Nord-Amerika ytterligare bestyrker identiteten. Visserligen
sägas bladen vara upptill »tcnuissime serrulala» — men detta
är en karakter, som vanligen uppgifves för E. va ginatum och
ej alltid inträffar på densamma.
3. E. medium: culmis subsolitariis, stolones breves
e-mittentibus; spica virginea oblongo-obovata, squamis
su-bulato-cuspidatis, latitudine basis sexies longioribus, totis
opacis; antheris oblongis, filamentis quadruplo brevioribus;
spica lanigera obovato-hemisphæriea; lana paibde rufescente.
Förekommer i vattenfyllda gropar och mera fuktiga kärr
i Lappland. Tagen af mig nära Quickjock i Luleå. Lappmaik.
Det är om denna, som jag är mest tvehågsen, huruvida
den i arträtt förtjenar ställas bredvid de andra eller ej, och
jag har särskildt uppfört den, på det den måtte mera draga
uppmärksamheten på sig. I anseende till det högre, smalare
strået, som ej sällan vid basen synes sakna bladskott, det
något utdragna axet, hvars fjäll äro temligen proport.onerligt
afsmalnande och hvars ull vid mognaden har en bredt qvastlik
form, synes den hafva något gemensamt med E. vaginatum.
Närmast står den dock onekligen intill följande art (hvilken
både Fries och Hartman uppgifva variera med rödaktig ull),
hvaraf den kanske rättast torde anses vara en afart. Den
skiljes dock genom sina mycket högre och slankiga strån,
genom i allmänhet bredare och plattare blad, genom de inre
axfjällen, som äro mera spetsiga, längre och alldeles sakna
hinnkant, samt slutligen genom den rödaktiga ullen, som bildar
ett mera utdraget, uppåt vidgadt ax. Om E. Callitrix är att
anse som en mellanlänk mellan E. vaginatum och de öfriga
fjellar terna, närmast åt E. vaginatum, så är detsamma ock
i viss mån fallet med denna form, blott att den möter från
E. cap it at i sida.
E. C/iamissonis C. A. M., innefattar, såsom redan
Nylander visat, 2:ne former, hvaraf den ena hörer till E.
capitatum, den andra till E. vaginatum. Att den förra (C. A.
Mey. Cvp. Nov. VIII t. 3), är synonym till E. medium, synes
ganska troligt; dock har jag ej velat begagna Meyers
benämning, såsom orsak till confusion, utan heldre valt en mera
betecknande. H\ad beträffar den andra formen af E.C/iamis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
