Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litt
handlingar å ’10 — 20 ark, hvilkas hela innehåll Linné lika
klart skulle fiamställt på en sida. Linnés Philosophia
ßo-tanica var länge och ännu i min ungdom nästan enda
Läroboken i Botaniken — och fast man nu icke kan stanna
vid iden, förtjenar den alltid grundligen studeras. För min
del anser jag icke för någon vinst, att man öfvergifvit de
Linneanska stränga grundsatserna för namngifning, för
diagnostik och framför allt för system, sä att vår nyaste
författare i denna väg, Endlieher, framställer som grundsats
just motsatsen af hvad jag i min ungdom lärde, nemligen
»in systemalc uinitiu sunt ar bitr uria. »
Karakteristiskt är, att Linné, efter Botanikens definition,
börjar sin lärobok med Botanikens litteratur och historiska
utveckling, som man i alla nyare ställer sist. Hvad
Linneanska definitionen på Botaniken: Scientia naturalis, cjuae
vegetabilium cognitionem tradil, beträffar, så synes denna
mig, efter tagen kännedom om de nyare controversierna (jfr.
Schleiden), den enklaste och mest omfattande; äfvensom
hans antagande af Mosaiska förklaringen: »/ begynnelsen
skapade Gud» af den organiska skapelsens upphof, ehuru
supranaturalistisk, lättfattligare än de nyare fundei ingarne
öfver de kemiska elementerna bildningsdrift o. s. v. — Bland
föreskrifter Linné lemnar Tiro Botanices är äfven den: v
Historia m litter.ariam Botanices sibi familiarem reddat;
synonyma Auctorum, regrediendo semper ad Inventores
evolvere adsuescat.y> Dertill ger sig väl minsta delen
numera tid, utan nöjer sig med att känna, hvem som gjoit
sista namnförändringen, ofta utan att hafva sett eller
undersökt växten. Jag tror mig icke göra samtiden någon
orättvisa, om jag antager, att kännedomen af den äldre
litteraturen icke är flertalets starka sida; man kan också vara en
stor artkännare utan grundligare erudition, men på Linnés
tid räknades dessa endast till Botanophili. Man klagar
vanligen öfver äldres dunkelhet (en följd deraf att man genom
förenklade läroböcker och undervisningsmethoder ej tar
lärjungarnes egen ansträngning i anspråk *)); man anser dem
*) Vi måste reservera oss emot den tydning, som ville vi ogilla
dessa obestridliga förbättringar (ehuru man vid Universiteterna ofta
klagar, aU ynglingar, som nu ankomma med vida större
kunskapsförråd än förr, likväl ega mindre arbetsförmåga), utan blott antyda plig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
