Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
& t r f» «1 «s a U ii <1 c i* r ä 11 c 1 g e r.
Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens Flora.
Geum hispidum Fr. Smål. Misterhult på Svinskär nära Örö,
Hagsta viken i Vesterum S:n. N. J. S.
Trifolium spadiceum L. Angerml. Sidensjö S:n. V. H.;
Jemtl. Brunflo, Östersund och Näskott. E. A. S.
Myricaria germanica [L.) Jemtl. vid Ragunda kyrka. E. A. S.
Rumex Hippolapathum Fr. Jemtl. Liths S:n pä Indalselfvens
stränder. E. A. S.
Pinus Abies L. ß viminalis Jemtl. vid Backen i Brunflo
S:n, vid Kläpp i Kyrkas S:n E. A. S.
Nitella Stenhammariana Wallm. Smål. Yesterum. N. J. S.
Orchis cruenta Müll. Här och der öfver hela Jemtl. E. A. S.
Cladium Marisens L. Smål. Pauli ström i Karstorps S:n.
N. J. S.
Carex microstachya Ehrh. Angerml., Själevad och flerstädes.
V. H.
— norvepica Willd. Angerml. Själevad och Arnäs S:r.
V. H.
— glareosa Whlnbg Angerml. Själevad S:n allmän
vid kusten. V. H.
Elymus arenareus L. Luleå stad. jß. Fr.
Poa alpina L. Uppl. Gottsunda. E. P. Fr.
Glyceria distans Whlnbg Angerml. Själevad S:n. V. II
— Såsom specimen för Botaniska Professionen i Helsingfors har Dr
W. Nylander utgifvet en monografie öfver Lafslägtet Calicium. Vi
hafva ej varit i tilllälle att se detta arbete.
— Hela förra året och äfven sistledne vinter hafva varit
synnerligen ogynnsamma för härvarande Botaniska trädgård. Hela sviter af
perenna växter hafva utgått. Dödligheten har varit störst bland
Um-bellater och Labiater, så att af talrika Salvier blott en enda eller S.
pratensis qvarstår. Det är Medel- och Syd-Europeiska växter som lidit
mest, mindre Nord-Amerikanska och Sibiriska. — Äfven vanliga år
inträffar ofta det förhållandet, att eljest perenna växter blifva bienna,
d. v. s. utdö sedan de blommat. Orsaken är tvifvelsutan den, att
den tidiga hösten hindrar knopparnes utbildning för ett kommande år.
— Sedan föregående redan var satt, har den som utgången nämnda
Ranunculus silvaticus blifvit återfunnen nära ån straxt söder om dess
fordna växtställe. Ehuru utmärkt väl skiljd, är det endast möjligt vid
noggrant efterseende urskilja den från de massor af /?. acrisj med
hvilken den växer blandad.
upsala, WAHI.STRÖM & C. 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
