Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
midten; fperichæt. blad utspärrade, fröhuset eggrundt-aflungt,
krökt, locket vårtbärande; ringen bred, tredubbel]. Fig.
Br. Eur. VI suppl. tab. II.
Hanräxten af R. F. Fristedt upptäckt på stenar i en
fjellbäck nedom Sylfjellen i Norige i Juli J853, Steril bland
II. arcticum i björkregion på fjellet Peljekaise i Piteå
Lappmark. — Förut funnen i Skottland och Irland, hvarest den
sällan sätter frukt.
Tufvorna breda, nedtryckta, mjuka, obetydligt
glänsande. Stjelken 1—2 tum lang, utan rottrådar, nedtill bar,
oordentligt grenig, upptill ljusgrön, nedtill ockragul, efter
torkning hel och hållen af denna färg, grenar och smagrenar
i toppen skärformigt krökta. Bladen tätt sittande, ensidiga,
oregelbundet krökta, stundom vridna, mycket olikforiniga,
bredt eggrunda, eggrundt-lancettlika eller lancettlika,
trubbiga eller spetsiga, ined eller utan strimmor, helbräddade
eller i spetsen otydligt tandade, äldre ofta sönderslitna;
cellerna langa, slingriga, vid de något concava basvinklarna
rektangulära, genomskinliga. [Honblomman utan rottrådar;
de yttre perichæt. bladen utspärrade, de inre upprätta, bredt
lancettlika och spetsiga, alla nervlösa. Frukten på
purpur-rödt, tumslàngt, glatt skaft, oval eller eggrundt-aflång, krökt,
brungul, med kort, upprat hals, torr under mynningen knappt
hopdragen. Mynningbesättningens yttre tänder med endast
omkring 20 leder, upptill bredt och genomskinligt kantade,
de inre ända till basen genomborrade, med 2—3 späda,
mellanliggande hår. Sporerna teml. stora, gröna. Ringen
bildad af tre cellager. Locket med hög convex bas och
kort, sned, purpurfärgad varta]. Hanplantan alldeles lik
honväxten, i egna tufvor; hanblomman tjock, mångbladig;
bladen inåt. allt större, längre och tillbakaböjda, i deri
trubbiga spetsen otydligt tandade, alla nervlösa. Antheridierna
teml. manga med få späda paraphyser.
Anm. Denna nil, en af de mest utmärkta inom sitt slägte, kan
man I,lit skilja fr5n //. palustre, hvilken är sambyggare, har
smala, spetsigare blad af fastare consistens, saknar ring ocli
bibehåller alltid sin gröna fflrg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
