Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
righeterna, än underlätta arternas bestämmande. Det är
derföre med stor tillfredsställelse vi anmäla detta
förtjenstfull arbete, som egentligen är en omarbetning af förfrs på
svenska utgifna disputation: En Monografi öfver Slägtet
Fumaria, Lund 1854, sedan förf. erhållit ett rikare
material, än tidens korthet da medgaf anskaffa. 1 sin närvarande
form gör den en verklig heder åt var botaniska litteratur
och eger så mycket större intresse, som den behandlar ett
förut ofullständigt kändt europeiskt växtslägte. Slägtets
historia, morfologi, geografiska utbredning äro mycket
nöjaktigt afhandlade, litteraturen fullständigt upptagen, och i
antagandet af arter har förf. gått en lycklig medelväg. Af
stor förtjenst äro de tre, verkligen naturliga grupper, uti
hvilka det. lyckats förf. fördela de 24 antagna arterna neml.:
Sect. I. Fumariæ officinales.
De öfre och undre kronbladen i spetsen bildande en
knöl, som omgifves af breda, utstående, Unda till spetsen
nående kanter; de inre kronbladen breda, föga böjda.
Skiljes dessutom från de öfriga genom smärre blommor,
små, föga knöliga frukter, det nedre kronbladet ofta
divergerande från dc öfriga, hvilket tager sin början från basen
och tydligen förorsakas af fruktens tillväxt.
Hit höra af vara svenska arter: 1. F. ofßeinalis L.,
2. F. tenuißora Fr. (jfr Bot. Not. 1857 M 3) 3. F.
Vail-lantii Lois. — F. micrantha Lag., som väl 1844 togs vid
Upsala, men blifvit dit införd med buskar från Hamburg och
sedan försvunnit, kan ej upptagas som svensk.
Sect. H. Fumariæ capreolatæ.
Det nedre kronbladet på undre sidan i spetsen
bildande en knöl, som eger ytterst smala, upprätta, till
toppen ej nående, kanter; det öfre bildar på öfre sidan i
spetsen en knöl, hvars tillbakaböjda kanter ej nå toppen; de
inre kronbladen smala, från midten till spetsen mer eller
mindre uppåt-böjda; de yttre spetsiga och vanligen fast
sammanhängande.
Vidare skiljas dessa genom sina smala, stora blommor,
släta, eller föga knöliga frukter. Om det nedre kronbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
