Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, tvenne stallen, nemligen vid (loden Tschuja i Sibirien (Allai)
samt vid berget Alatau i Songariet.
liland arterna af .slägtet Tntybus, hvilket lätt skiljes
frän Crepis genom sina i tvenne kransar sittande
sxepè-foder-fjüll, sina i spetsen tvärhuggna skalfrukter, sm
krypande rotstock och vid roten samlade blad, utmärker sig
denna genast genom sin spensliga väst och små blommoi.
Närmast beslägtad är den med den äfven Sibiriska /.
Gmc-lini (L.), hvilken dock skiljes genom nästan glatta blal,
dubbelt större blomkorgar, olika bildadt svepefoder, längre
fruktfjäll o. s. v. Vår vanliga I. pr cein ursus är mera skild
genom oskaftade, mot basen afsmalnande blad, nästan
klaselik blomställning, nästan glatt. svepefoder, till alla delar
gröfre växt o. s. v.
Do vilda Finmarks-exemplaren utmärkte sig genom
mörk, brunaktig färg såväl hos stjelken som bladen.
Rotstocken kort, krypande, tvärhuggen, utsändande långa och
temligen fasta tugor. Bladen alla samlade vid roten, långt
skaftade, bugtigt-tandade I. (hos små exemplar) nästan
helbräddade, spetsiga eller något tiubhiga, på begge sidorna
samt i kanterna försedda med korta, raka, hvita, spridda
hår. Stjelkama ofta Hera tillsammans, bladlösa, upprätta,
fjorden en knapp ’/t Iran dess botten. Straxt före utloppet
genombryter den ett mäktigt lager af lerskiffer, hvars i djerfva bågar
och hvalf krökta schikter nästan lodrätt höja sig pä sidornu om flen
smala remna, i hvilken denna lilla vackra elf bildar sina falt Och forssar.
Det var pä splittrorna i en sådan brådstupande tvärbrant, som Herr
Prosten Chr. Sommer fel t j:r, hvilken med s-amma kärlek som sin
Fader omfattar naturens studium och i hvars gästfria bonjingjag under
en stor del af den förflutna sommaren åtnjöt dst innerligasite och
hjert-ligaste bemötande, år 1851 anträffade denna vSixt, men beklagligtvis
blott i några få och öfverblommade exemplar. S>edan han genom
un-derrältelser friin Christiania blifvit förvissad om, värdet af silt. lynd,
eftersökte han den alla följande är, men ständiga förgäfves.
Lyckligtvis hade de samlade exemplaren mogna frön, af hvilka han sedan
nästan årligen i kruka uppdrog densamma. — Föga hopp återstod
således för mig att återfinna den, men desto större blef min glädje,
då jag den 22 Juli i hans sällskap anträffade den vid samma elf,
fastän på ett annat ställe närma-.e dess utlopp, då utvecklande sina
första blommor. — Den förekom der på en ganska inskränkt och
egendomlig plats, nemligen en smal, något sluttande sträcka af lösa
ler-skiffer-splittror, hvilken tycktes skys af alla öfriga växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
