Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
påträffa nugot annat än tomma växtförteckningar, åtföljda af
magra anmärkningar öfver den ifrågavarande traktens
geologiska eller klimatologiska förhållanden. Utan att förneka
värdet af provins- eller socken-floror, iifven om
växtgeografiens behof deraf ej alltid skulle vara sa fullkomligt å~
dagalagdt, kan man dock ej underlåta att företrädesvis
bemärka några, detta ar i Upsala utkomna, akademiska
afhandlingar, som i detta hänseende påpeka en för den
bo-taniskt-akademiska disputations-litteraturen löftesrikare
framtid. Till dessa ansluter sig den, hvars titel ofvan blifvit
anförd och rörande hvilken vi hafva för afsigt att meddela
nägra anmärkningar.
Författaren, som med förkärlek studerat algerna, har
under en tiderymd af fyra år undersökt hafsvegctationen i
Bohuslän och vid Norska kusten, i trakten af Christiansund.
Det är således på egna forskningar stödd erfarenhet, som
ligger till grund för denna afhandling, hvilken inledes mod
en skildring af hafsvegctationen vid våra och Norges vestra
kuster, algernas förekomst pa större och mindre djup, en
jemförelse mellan samma arters uppträdande i Bohuslän och
vid Christiansund o. s. v.
På förra stället, hvarest ej finnes någon ebb och flod
(liksom i Medelhafvet), måste phycologen medelst en vid
ett långt tåg fästad skrapa från hafsbotten uppdraga, hvad
slumpen tillstädjer; i vestra Norge deremot kan han (liksom
vid Englands och Frankrikes atlantiska kuster^ under
ebb-tiden med blotta händerna taga många arter, som i
Bohuslän växa flera famnar under hafsytan. Men trots detta
förhållande och oaktadt hafsvattnet i Bohuslän (enär Skagerack
endast är en vik af Nordsjön och dessutom genomströmmas
af en stor mängd från Östersjön kommande färskt vatten)
är i betydlig grad mindro salthaltigt än vid
Christiansund, så uppgå dock, enligt Författarens beräkning, de
i Bohuslän funna högre algarterna till 107, do i
trakten af Christiansund anmärkta till 89. Orsaken härtill Ur
tvifvelsutan, åtminstone till en del, .Bohusläns sydligare läge.
Huru mäktigt detta sednare inverkar, sv nes lätt af en
jemförelse mellan Skottlands och södra Knglands, ja, mellan
norra och södra Irlands algflora, ithy ott den sydligare delen
af båda öarne är på arter nära dubbelt så rik som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
